Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
Läkartidningen 42/2003 relateras ett ansvarsärende ( HSAN 927/03 ) om en missad appendicitdiagnos där dock den handläggande AT-läkaren kritiseras men frias på grund av arbetsförhållandena m m .Som kritik anförs följande : » För att försöka få diagnosen blindtarmsinflammation bekräftad eller utesluten , borde AT-läkaren emellertid ha ordnat med en blodprovstagning « .Jag har svårt att tro att nämnden har återgivits korrekt .Inga laboratorieprov kan bekräfta eller utesluta en blindtarmsinflammation , på sin höjd tala för eller emot diagnosen , och detta vet varje kirurg .Det vore nog av pedagogiskt värde om detta klargjordes , om nu nämnden skulle ha citerats rätt .Thomas Nilsson överläkare , kirurgiska kliniken , Ljungby lasarett thomas.nilsson@ltkronoberg.se symtomen och undersökningsfynden visades alla ha svagt eller medelstarkt prediktivt värde , vilket också väl redovisats i Läkartidningen nyligen [ 6 ] .Detta innebär att man kan ha viss nytta av bestämning av CRP och vita vid misstänkt
appendicit , men baserat på vetenskap kan man aldrig , säger aldrig , bekräfta eller utesluta blindtarmsinflammation med hjälp av blodprov .Laboratorieprov vid denna diagnos kan ge tilläggsinformation men inte mer .Situationen liknar således den på en hamburgerrestaurang : om man betalar ytterligare 5 eller 10 kronor får man en större pommes frites eller läskedryck som » tilläggsmeny « .Däremot förblir själva hamburgaren oförändrad !Åke Andrén-Sandberg
