Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Kostnaderna
för läkemedel växer .Hur utgifterna bäst skall anpassas till nyttan var temat för två symposier i Stockholm – LÄKSAKs workshop i oktober och » Läkemedelsdagarna « i december .Framtida liknande möten kan rekommenderas till alla .Industrins argument för att läkemedelsnotan kanske behöver öka är att nya läkemedel har förbättrat hälsotillståndet dramatiskt för många patientgrupper – magsår , hjärtsvikt och astma är välkända exempel .Om nya terapier kan utrota gamla sjukdomar behövs ett nyanserat synsätt på kostnadsramar .Det blir inte billigare att lägga in gamla på sjukhus än att öka tillgången till hjärtsviktspreparat .Krångliga regelverk och restriktioner lockar dessutom också företagen att satsa på säkra storsäljare , såsom medel mot kroniska ålderskrämpor i stället för att ta fram de läkemedel vi behöver , exempelvis nya antibiotika .I frågan om hur man skall använda existerande resurser optimalt är det farmakologernas argument som övertygar mest .Om läkemedelskommittéernas
informatörer och inte företagens konsulenter blir de som utbildar och vägleder läkarkåren rörande val av terapi minskar inte bara läkemedelskontot utan även den ohälsa som skapas av biverkningar och felaktiga ordinationer .Kombinationen utbyggd producentobunden information och positiva incitament att följa den har haft bevisad effekt där den prövats .Mötenas kanske intressantaste reflektion kom från hälsoekonomerna .Samma politiker som lägger svåruppnåeliga utgiftstak på sjukvården ställer inte motsvarande krav på kostnadstak för socialförsäkringarna , vars utgifter ökar betydligt mer okontrollerat .Varför ?josef.milerad@lakartidningen.se
