Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Effekterna
av den medicinska utvecklingen är inte okomplicerad .Samtidigt som nya behandlingsmetoder gör det möjligt att bota patienter som tidigare inte kunde behandlas , medför just detta kraftigt ökade kostnader för vården .För att i framtiden på lika villkor kunna erbjuda alla patienter som behöver det vård och behandling i enlighet med de senaste rönen , måste vården få en större del av samhällets resurser .STEFAN ACKERBYchefekonom , Landstingsförbundet stefan.ackerby@lf.seROGER MOLINbiträdande avdelningschef , Landstingsförbundet roger.molin@lf.seAtt finansiera de generella välfärdssystemen i ett samhälle med en åldrande befolkning framhålls ofta som den största politiska utmaningen för framtiden .Även för hälso- sjukvården utgör naturligtvis en växande andel äldre och därmed ökande vårdbehov en svårighet .Men inom vården spelar egentligen den demografiska faktorn i sig en mindre roll för kostnadsutvecklingen .Den verkligt stora utmaningen är hur alla skall kunna få del av de snabbt
ökade möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar .Problemet är detsamma i alla länder med utvecklade hälso- och sjukvårdssystem .Gemensamt problemLandstingsförbundet presenterade nyligen analys av svenska och internationella studier om vilka effekter den medicinska utvecklingen får för framtidens sjukvård [ 1 ] .Av rapporten framgår att man överallt dragit samma slutsats ; för att framtidens patienter ska få del av nya medicinska landvinningar måste resurserna till vården öka .Detta gäller såväl i Storbritannien där hälso- och sjukvården tar ca 7 procent av BNP som i Tyskland där den tar mer än 10 procent .Fler kan komma ifråga för behandlingMedicinsk utveckling innebär ofta att behandlingsmetoderna blir enklare och mindre resurskrävande .Men samtidigt leder nya kunskaper till att nya grupper av patienter kan komma ifråga för behandling och därmed att den totala efterfrågan ökar .Aktuella exempel på denna utveckling är antalet starroperationer som ökat från 8 000 till 80 000
per år sedan 1980 , och att det numera är ren rutin med höftledsoperationer också för patienter som närmar sig de hundra .Även om kostnaden per behandling minskar , ökar de totala kostnaderna .Bättre hälsa minskar inte behovenEn stigande medellivslängd och bättre hälsa bland de äldre innebär inte minskat behov av vård .En orsak är den medicinska utvecklingen som gör att sjukvården kan göra allt mer och för allt äldre patienter .Med fler år kvar att leva är det motiverat att ge även mycket gamla personer avancerad vård .Efterfrågan på vård ökar också eftersom patienterna blir allt bättre informerade om de medicinska möjligheterna , vilket innebär att de har allt högre förväntningar och ställer större krav .Kostnadsökningarna ska naturligtvis ställas mot nyttan .I flera av studierna dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster , i form av fler levnadsår med god hälsa , som bör värderas högre än de ökade kostnaderna .Det finns även direkta ekonomiska vinster
av en bättre vård , men de tillfaller ofta andra än vården , exempelvis arbetsgivare och sjukförsäkringen när människor kan återgå i arbete , eller kommunerna när behovet av hemtjänst minskar .Kan inte vänta med tillskottÅr 2001 var den svenska sjukvårdens andel av BNP 8,7 procent .Om andelen personer i yrkesverksam ålder minskar hämmas den ekonomiska tillväxten framöver .För att sjukvården ska kunna fortsätta ta tillvara den medicinska utvecklingens möjligheter måste därför vården få en större del av samhällets resurser .Med den utveckling vi nu kan se dröjer det minst 15 år innan vårdens andel av BNP kommer upp till 10 procent .Så lång tid får det inte ta .Om resurserna tillåts öka alltför långsamt får sjukvården mycket svårt att låta nya tekniker och läkemedel att få genomslag .Om svensk sjukvård inte längre kan ge patienterna den vård de egentligen skulle kunna få på grund av att resurserna inte räcker , urholkas förtroendet för det svenska sjukvårdssystemet .Det kan skapa grogrund
för privata tilläggsförsäkringar , vilket skulle leda till att vården inte längre ges på lika villkor .Resurser , struktur , organisationParallellt med ökade resurser krävs dock bättre resursutnyttjande .Det handlar både om att se över hur man arbetar , att undvika onödiga rutiner och se till att all personal används på bästa sätt .Med hjälp av ett systematiskt utvecklingsarbete har också många vårdcentraler och mottagningar vid sjukhus lyckats att förbättra resultaten och minska väntetiderna .Det handlar också om strukturförändringar där den öppna vården utanför sjukhusen och i patientens hem måste stärkas .Trots de förändringar som skett de senaste trettio åren är sjukvården i för hög grad organiserad runt sjukhus .För de äldre som behöver kontinuerliga insatser för långvariga sjukvårdsbehov är vård i hemmet en nödvändighet .Här är samarbetet med kommunerna en nyckelfråga .Den medicinska utvecklingen påverkar också vårdens organisation .Under 1990-talet kunde allt fler behandlingar
göras utan inläggning på sjukhus .Allt talar för att nya medicinska metoder kommer att accentuera denna utveckling .Både koncentration och decentraliseringDet innebär både koncentration och decentralisering samtidigt .Vid högspecialiserade centra kan avancerad diagnostik och högteknologisk behandling koncentreras .Samtidigt kommer de stora patientgrupperna att behöva en sjukvård med bas i familjemedicin , invärtesmedicin , geriatrik och dagkirurgi .Denna del av vården kan bedrivas starkt decentraliserat , men stå för en stor del av såväl den akuta som planerade vården .De högspecialiserade enheterna kan utöver att ge konsultationer på distans även utveckla viss behandling på distans , exempelvis inom kirurgin .En sådan förändring av sjukvårdsstrukturen behöver stöd av avancerad informations- och kommunikationsteknologi , med bland annat nya metoder för kunskapsöverföring och beslutsstöd .Men även kommunikation och information mellan allmänheten/patienterna och vården kan utvecklas
med nya tekniker .Alltifrån hur den enskilde praktiskt kan komma i kontakt med vården till information , upplysning och utbildning om hälsa och vård .Personalen är grundenI samtliga studier konstateras dock att framtidens största utmaning är tillgången på kvalificerad personal .Det finns därför skäl att särskilt uppmärksamma möjligheterna att med hjälp av nya metoder , såväl strikt medicinska som kommunikations- och informationsteknologiska , arbeta för ett bättre utnyttjande av den kvalificerade personalen .Bättre samordning och möjligheter till specialisering i större team kan också förbättra kvaliteten i vården .Nya tekniker kan slutligen bidra till att bryta ner professionella gränser som hindrar att kompetens används där den bäst behövs .* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .
