Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Är
det förbjudet att forska utan att vara forskarutbildad ?Om man redan skulle ha forskat en smula , är det då olagligt att bli doktorand ?Anledningen till mina undringar är en artikel i Läkartidningen 39/2003 ( sidan 3024 ) , » Olaglig doktorand vanlig inom medicin « .Här intervjuas Teresa Edelman vid Högskoleverkets ( HSV ) juridiska avdelning med anledning av ett spännande resultat från en landsomfattande enkät , » Doktorandspegeln « .En majoritet ( 79 procent ) av doktoranderna inom de medicinska fakulteterna har svarat att de påbörjat sina forskarstudier innan de registrerades som doktorander .Odontologerna svarade likartat , men doktoranderna inom andra fakulteter var i allra största utsträckning forskningsmässigt jungfruliga före antagning . » Olagliga skuggdoktorander « Doktoranderna inom medicin är olagliga skuggdoktorander , fastslås det i artikeln .Det är allvarligt , påpekar man , eftersom universiteten är statliga och deras verksamhet bygger på att systemen är reglerade .HSV
arbetar nu med att se vad som ligger bakom de höga siffrorna inom vissa ämnen .( Ett bra sätt kan vara att fråga oss . )Som ansvarig för antagningen till forskarstudier vid medicinska fakulteten i Lund blir jag förstås lite bekymrad över min delaktighet i sådana skumraskaffärer .Jag misstänker att doktoranderna också kan ha blivit lite oroliga över sin legala status – man kanske inte kan disputera om man är olaglig ?Viktiga rekryteringsvägarFör att stilla min oro tog jag kontakt med Högskoleverket .Att majoriteten av medicinska fakultetens forskarstuderande är kliniska deltidsdoktorander , som i de flesta fall glider in i ett pågående forskningsprojekt som de stöter på i sin kliniska verksamhet , verkade ha påtagligt nyhetsvärde .Likaså tycktes det vara en originell tanke att ett kliniskt eller experimentellt projektarbete inom grundutbildningen kan väcka seriöst intresse för forskning och så småningom utvecklas till ett doktorandprojekt och antagning till forskarutbildning .I en alumniundersökning av våra doktorer under de senaste tio åren visar sig just dessa vara två av de viktigaste rekryteringsvägarna till forskarstudier vid vår fakultet .Personligen tycker jag att de är utmärkta utgångspunkter för en forskarutbildning .Och har man genomgått en sådan rekryteringsfas är det rätt förståeligt om man tycker att man har påbörjat sitt forskningsprojekt före antagningen .Efter lite diskussion kom vi fram till att det kanske är reglerna och inte medicindoktoranderna det är fel på .Det är nog till och med så att man i pågående utredningar diskuterar om inte en prövotid i en forskargrupp/forskningsprojekt kunde vara värdefull innan man bestämmer sig för att investera fyra år i en forskarutbildning .( Det är en rekommendation som vi sedan länge haft inskriven i våra lokala riktlinjer . )I Lund ser vi mellan fingrarnaSå , bästa doktorander , även om ni skulle vara » olagliga « verkar det finnas gott hopp om att man kan se mellan fingrarna därmed .Det tänker vi i alla fall
göra i Lund .Peter Nilsson-Ehle prodekanus , ordförandei forskarutbildningskommittén , LundPeter.Nilsson-Ehle@klinkem.lu .sePS 1 .För att undvika missförstånd :Det finns förstås inget försvar för » riktiga « skuggdoktorander , dvs studenter som inte är antagna till forskarutbildning men som de facto bedriver forskarstudier utan vettiga anställningsförhållanden , lön och övriga doktorandrättigheter .PS 2 .Innan nästa sensationella rapport om forskarutbildningen presenteras i Läkartidningen ställer jag , och säkert också mina kolleger vid de andra universitetsorterna , gärna upp med synpunkter från verkstadsgolvet .
