Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
Läkartidningen 22/2003 , sidorna 1989-90 , funderar den dugliga förutvarande språkrådgivaren Hans Nyman under rubriken » Suffixhistoria – nytt kärnämne ? « hur suffixet -itis kunnat få sin moderna betydelse av ‘ inflammation ‘ .Som han nämnde är det femininformen av ett adjektivsuffix med mycket allmän betydelse .Detta kom sedan ofta att substantiveras , till exempel när nosos , grekiskans ord för sjukdom , bortföll .Från slutet av 1700-talet kan man se hur -itis i medicinlatinet används om inflammatoriska sjukdomstillstånd .Hur har det kommit därhän ?I latinet finns en del tidiga belägg på termer med suffixet -itis : arthritis hos Vitruvius omkring Kristi födelse ( lånades till engelskan 1544 ) , nephritis , belagt i början av 600-talet , pleuritis , betecknande skarp smärta i sidan , synonymt med dolor lateralis ( likaledes redan hos Vitruvius ) .I dessa gamla termer täcker suffixet självklart inte det som vi idag inrymmer i begreppet ‘ inflammation ‘ .Modern medicinsk engelska använder
fortfarande några termer där -itis betecknar ett icke-inflammatoriskt tillstånd .Det mest kända exemplet torde vara osteoarthritis , erosion av ledbrosket , alltså närmast det som vi brukar benämna artros .Termen inflammatio , ‘ antändning ‘ användes som bildligt uttryck för sjukliga tillstånd redan av Celsus och Plinius d ä ( båda 1:a århundradet e Kr ) .Galenos [ 2:a århundradet e Kr ) är förknippad med den välkända symtomkvartetten rubor , calor , dolor och tumor .Den engelske anatomen Francis Glisson var som Hans Nyman nämner den förste som beskrev den s k engelska sjukan och gav den namnet rachitis ( i sin studie » De rachitide « ) .Han var den mest skarpsynte av Harveys elever och hade genomfört studier på levern ( jämför Glissons kapsel ) .Uppfattade han rakit som en inflammatorisk sjukdom ?Frågan måste betraktas mot bakgrund av den bristande kunskap man då hade om inflammationens natur .Även om de fyra nämnda kardinaltecknen var kända visste man betydligt mindre om de processer
och reaktioner som hör till en inflammation .Det inhemska engelska ordet rickets hade använts sedan ca 1620 , då engelska sjukan grasserade i södra England( ursprungligast i Dorset och Somerset ) .Etymologin till ordet är okänd , men Glisson antog att det var en förvrängning av rachitis eller rachites , och han menade sig alltså bara återuppväcka den ursprungliga termen när han gav sjukdomen detta namn .Sannolikt förhåller det sig emellertid så att rachitis antogs på grund av ordlikheten med rickets .Ordet rachitis har även brukats inom botaniken i betydelsen » ett aborterande av frukt eller frö « ( 1860-talet ) .Från början av 1800-talet används – itis allt oftare som » inflammationssuffix « : Här följer några tidiga exempel ( inom parentes ges året för det första engelska belägget enligt The Oxford dictionary ) : tonsillitis ( 1801 ) , gastritis [ 1806 ) , bronchitis ( 1812 ) , neuritis [ 1840 ) , bursitis ( 1857 ) , appendicitis [ 1886 ) .Till slut en liten besynnerlig kuriositet
i engelskt allmänspråk från 1930-talet och framåt .Man har kunnat använda – itis om tillstånd som man ville beteckna som närmast patologiska .Vi anar kanske vad telephonitis betydde i telefonens ungdom .Kent K-G Löwdahl juridisk konsult , Järfälla
