Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Sverige
har sedan länge varit i frontlinjen när det gäller forskning kring de angränsande områdena obesitas och diabetes .Det förefaller som om vi behåller denna position , enligt studier av vetenskapliga arbeten som publicerats under den senaste tioårsperioden .Obesitas har blivit ett av de mest forskningsintensiva områdena inom biomedicinen .Detta beror på flera faktorer , t ex den uppenbara , närmast epidemiskt ökade insjuknandefrekvensen , upptäckten att fettväven inte bara är ett metabolt utan också ett endokrint aktivt organ samt kunskapen om fettvävens betydelsefulla patofysiologiska roll inom flera vanliga sjukdomstillstånd som typ 2-diabetes och lipidrubbningar , förutom obesitas .Det ledande institutet för vetenskaplig information , ISI , har genomfört en undersökning av de mest citerade vetenskapliga arbetena inom obesitas publicerade 1991-2000 .Under perioden publicerades 20 000 artiklar i ämnet .Man har rankat de 25 mest citerade länderna , universiteten , enskilda forskarna
och enskilda arbetena .Vårt land håller sig väl framme i samtliga dessa avseenden .När det gäller de mest citerade nationerna inom obesitasforskning ligger Sverige på 3:e plats , efter USA och England , när det gäller totala antalet citeringar .Avståndet mellan Sverige och England är inte så stort , 9 000 respektive 11 000 citeringar .Däremot är det ett jättekliv upp till USA , som citeras nästan 100 000 gånger .När det gäller citeringar per enskilt arbete ligger dock Sverige på 1:a plats med 13 citeringar per publikation .Med andra ord publicerar vi i Sverige inte så många artiklar , men genomslagskraften per arbete är desto högre .Vad gäller universitet finns ett svenskt , Göteborgs universitet , med på 10:e plats med 2 700 citeringar totalt .Bäst är Harvard-universitetet med cirka 7 400 citeringar .När det gäller citeringar per arbete hamnar Göteborg på 6:e plats med siffran 24 .En enskild svensk forskare , Peter Arner från Karolinska institutet , finns på listan med en 21:a plats
när det gäller såväl totalt antal citeringar ( 1 700 ) som antal citeringar per arbete ( 34 ) .Två svenska obesitasarbeten från Karolinska institutet finns med bland de 25 mest citerade [ Lönnqvist F , et al.Nat Med 1995 ;1:950-3 , citerat 321 gånger ;Hotamisligil GS , et al.J Clin Invest 1995 ;95 : 2409-15 , citerat 314 gånger ] .ISI har gjort en liknande genomgång av diabetesområdet för åren 1991-2001 .Här hävdar vi oss nästan lika bra .Under tidrymden publicerades 34 000 arbeten om diabetes .Sverige ligger på 7:e plats med totalt ca 10 300 citeringar ( 10 per arbete , vilket ger en 8:e plats sett per arbete ) .USA är störst även här med ca 120 000 citeringar totalt men kommer först på 5:e plats i citeringar per arbete( 11 ) .Inget svenskt universitet finns med på 25-i-topp-listan , däremot en enskild svensk forskare , Leif Groop från Lunds universitet , som hamnar på 24:e plats med totalt 1 600 citeringar och 52 per arbete .Det senare motsvarar en 10:e plats på listan .Två svenska
diabetesarbeten finns med , varav ett från Karolinska institutet [ Reichard P , et al.N Engl J Med 1993 ;329:304-9 , citerat 502 gånger ] och ett från Karolinska institutet och Lunds universitet gemensamt [ Gutniak M , et al.N Engl J Med 1992 ;326:1316-22 , citerat 334 gånger ] .Man kan med andra ord konstatera att Sverige i så gott som alla avseenden håller sig väl framme i forskningen kring folksjukdomarna diabetes och obesitas .De båda svenska forskare som finns bland de 25 mest citerade arbetar med patientnära forskning .Alla svenska publikationer som tillhör de mest citerade inom diabetes och obesitas rör just patientnära forskning .Detta är något att tänka på i framtida prioriteringar av resursfördelning inom obesitas och diabetes .Peter Arner peter.arner@medhs.ki.se
