Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Det
är ett välkänt faktum att övervikt blivit ett av USAs största folkhälsoproblem .Även i Sverige har man konstaterat samma tendens i flera åldersgrupper t ex hos barn .Flera olika utvecklingstrender har successivt lett fram dagens situation .Vi rör oss för lite , antalet gymnastiktimmar har minskat .Våra barn sitter i högre grad framför datorer , försjunkna i något spännande rymdkrig …Inrutad tillvaroVi äter fel .Vem har tid att laga mat idag ?Lättare då att köpa något färdigt och snabbätet .Vår livsstil har alltmer fjärmat sig från forna tiders kroppsarbete utomhus i kombination med enkel husmanskost och vila under dygnets mörka timmar .Nej , nu följer vi inte naturens rytmer utan klockans .Du måste stiga upp även om du vill ligga kvar , du måste lägga dig även om du vill stanna uppe lite till .Leva – nej , det får vänta tills imorgon .Eller semestern .Då ska jag verkligen göra allt det där jag inte hinner med i min vardag .Kanske till och med förverkliga mig själv …Hela tillvaron
är inmutad och inrutad av olika » måsten « och plikter .Vi översköljs av olika stimuli som , ibland på subliminal nivå , ständigt matar oss med intryck .Ljudkulisser i varuhus , tevens falskt familjära intrång i våra hem , hisstrummors ljud , köksfläktars surrande [ ? ) , avlägset trafikbrus m m .Vår ambition att ständigt vara nåbara eller kunna nå andra ger allt mindre egna privata tidsutrymmen .Det finns också en stress i att veta hur vi borde se ut men inte gör …Alla dessa ideal som hånfullt stirrar mot oss från tidningarnas glättade sidor .Reportagen handlar sällan om vanliga , lite slitna och ofullkomliga människor i medelåldern .Detta att veta hur jag borde se ut , hur jag borde sköta mig , hur jag borde bo och leva kan kännas lite knäckande när jag tänker på min verklighet .Kroppen reagerarNej , vår gamla urtidskropp med sina primitiva reaktioner medierade av adrenalin , noradrenalin och kortisol vet nog inte riktigt hur den skall anpassa sig till dagens krav .Omärkligt börjar
kroppen reagera på olika sätt inför alla dessa delvis motsägelsefulla men ofta påfrestande stimuli som den utsätts för .Diffusa störningar som sömnrubbningar , förändrad tarmfunktion , lätt yrsel , trötthet , torr hud , torra ögon , lustlöshet etc i en lång rad börjar framträda .Omärkliga ibörjan men till slut omöjliga att bortse ifrån .Ett av dessa symtom är viktförändringar i ena eller andra riktningen .En ständig och malande otillfredsställelse i livet kan kanske tillfälligt dämpas med något gott att stoppa i sig .Sedan vår allra tidigaste tid i livet har vi fått uppleva det positiva och behagliga i att få något i magen .Det lilla barnet förknippar detta basala behov med värme , närhet och omtanke .Kanske väcks dessa tidiga men omedvetna minnen av senare frustrationer i livet ?Det blir en » tröst « att äta något .I sådana situationer väljer jag inte en frukt eller en rå grönsak utan helst något riktigt gott som dessutom piggar upp med en energikick .Det mönster vi kan se är alltså
att , redan från livets början , födointag står för något positivt som minskar känslan av stress och frustration .Om denna mekanism underhålls eller rent av förstärks och får förbli omedveten kan sambandet mellan stress och födointag få starkt negativa konsekvenser för den blivande patienten .Signal om civilisationens baksidorKanske är det så att de signaler om ökande medelvikt i västvärldens mest utvecklade stater också förmedlar denna civilisations baksidor och tillkortakommanden : en alltmera främmande och stressande tillvaro som individen får allt svårare att känna en tillhörighet i och som därför – av många – hanteras just på det primitiva sätt man lärt sig : att äta något gott …Per Rosenqvist verksamhetschef , psykiatriska kliniken , KalmarPerRo@ltkalmar.seDeppad Homo Sapiens anno 2003 söker tröst .
