Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ansvarsnämnden
friar tre läkare som anmäldes sedan mannen i artikeln här ovanför hade tagit sitt liv .Det sker bland annat med hänvisning till Socialstyrelsens bedömning att vårdcentralen och den psykiatriska kliniken har systembrister .Det saknas även mot den bakgrunden skäl att klandra de anmälda för att omhändertagandet inte blev optimalt , konstaterar nämnden .( HSAN 2806/02 )Den 61-årige mannen sökte den 19 april i fjol upp jourmottagningen på allmänpsykiatriska kliniken vid ett universitetssjukhus .Han träffade en ST-läkare .Det framkom att han långt tidigare haft några depressiva episoder och då fått antidepressiva läkemedel .Hade dödstankarEn dryg månad tidigare hade han börjat känna sig nedstämd och utbränd .Han hade sömnproblem med tidiga uppvaknanden samt led av oro och ångest .Han hade haft dödstankar och vissa nätter även dödsönskningar , men han förnekade suicidtankar och suicidplaner .Han hade ordinerats Cipramil på vårdcentralen och successivt ökat doseringen till 1,5 tablett
à 20 mg dagligen .Natten före besöket på jourmottagningen hade han vaknat med ångest , tilltagande oro och ökad nedstämdhet .ST-läkaren bedömde att det inte förelåg någon suicidrisk och sjukskrev honom i två veckor .Hon uppmanade honom också att i fortsättningen endast ta en tablett Cipramil per dag , ordinerade Stesolid och rekommenderade uppföljning på vårdcentralen .Den 27 april återkom mannen till jourmottagningen på grund av fortsatt oro och ångest .Av en vikarierande underläkare rekommenderades han att fortsätta medicineringen med Cipramil och efter någon vecka öka dosen till två tabletter à 20 mg per dag .Vid fortsatta besvär därefter uppmanades han att kontakta vårdcentralen för eventuellt preparatbyte samt att återkomma om han tappade livslusten eller om han överhuvudtaget började må sämre .Var inte suicidalDen 2 maj hade läkare på vårdcentralen bytt mannens Cipramil mot Efexor depot .Strax efter det att han fredagen den 3 maj tagit sin Efexor-tablett drabbades han emellertid
av oro och uppsökte därför jourmottagningen där han träffade en AT-läkare .Patienten hade under den senaste veckan haft dödstankar och vid ett tillfälle också självmordstankar .Han förnekade dock att han hade självmordsplaner och sade att tanken på hans familj skulle avhålla honom från självmordsförsök .AT-läkaren uppfattade mannen som kraftigt hjälpsökande och lätt ångestladdad .Han bedömde emellertid att mannen inte var suicidal och hade goda möjligheter att klara den närmaste tiden med fortsatt Efexor-medicinering .Mannen fick därför åka hem med uppmaningen att besöka sin läkare på vårdcentralen på måndagen för uppföljning .Han fick med sig Sobril-tabletter som skulle räcka över helgen och informerades om att han kunde återkomma vid behov .Den 4 maj körde mannen med sin bil ner i ett vattenfyllt grustag .Han dog .Sju besök – sju olika läkarePatientens fru anmälde de tre läkarna vid psykiatriska kliniken för felbehandling av maken .Han sökte hjälp , men fick ingen , menade hon
.Hon berättade att mannen gjorde totalt sju besök på vårdcentralen och den psykiatriska kliniken .Han fick träffa sju olika läkare , vilket var absurt och ovärdigt .Ansvarsnämnden läste patientens journal och den rättsmedicinska obduktionsrapporten samt hämtade in yttranden av de anmälda läkarna .Ansvarsnämnden läste även Socialstyrelsens beslut som vi berättar om i förra artikeln .ST-läkaren ansåg att hon hade handlat korrekt och hänvisade till journalen .Underläkaren berättade att hon i samråd med sin bakjour beslutade att patienten borde fortsätta med Cipramil åtminstone en vecka till för att avvakta ytterligare effekt .Patienten rekommenderades också att höja dosen till 40 mg/dag för att få maximal effekt .Patienten bedömdes inte ha någon hög självmordsrisk .Det ansågs därför rimligt att han kunde fortsätta sin kontakt på vårdcentralen och att man därifrån fick ta ställning till eventuellt byte av antidepressiv medicinering .Patienten hänvisades därför dit .AT-läkaren uppgav att han
diskuterade fallet med sin bakjour , en specialist i psykiatri .Ur ett biopsykosocialt helhetsperspektiv lades tyngdpunkten på suicidriskbedömning .De ansåg att mannen inte var suicidal .Bedömning och beslut Ansvarsnämnden konstaterar att mannen tidigare i livet haft depressioner och tagit antidepressiva läkemedel .Under våren i fjol blev han på nytt nedstämd och drabbades av oro , ångest och sömnsvårigheter med tidiga uppvaknanden .Då han träffade ST-läkaren på allmänpsykiatriska kliniken hade han haft dödstankar och vissa nätter även dödsönskningar .Han förnekade dock självmordstankar och självmordsplaner .ST-läkaren sjukskrev honom i två veckor , justerade den medicinering han ordinerats på vårdcentralen och rekommenderade uppföljning på vårdcentralen .Det hade med hänsyn till patientens anamnes varit lämpligt att besluta om uppföljning inom psykiatrin .ST-läkarens underlåtenhet i detta avseende motiverar dock inte disciplinpåföljd , anser Ansvarsnämnden .När underläkaren träffade
patienten konsulterade hon , såvitt framgår , sin bakjour .Denne föreslog att man skulle fortsätta med Cipramil och även höja dosen .Suicidrisken bedömdes som låg och uppföljning skulle ske på vårdcentralen .Det finns , med hänsyn till att underläkaren konsulterade sin bakjour och följde dennes råd , inte skäl att kritisera hennes handläggning , säger Ansvarsnämnden .Vid besök på vårdcentralen den 2 maj bytte läkare ut patientens medicinering med Cipramil mot Efexor depot .Dagen därpå uppsökte patienten på grund av ökad oro åter jourmottagningen vid allmänpsykiatriska kliniken .Patienten var kraftigt hjälpsökande och AT-läkaren bedömde honom som lätt ångestladdad .Det framkom att han under den senaste veckan haft dödstankar och självmordstankar , men han förnekade suicidplaner .AT-läkaren rådgjorde med sin bakjour .De bedömde att patienten hade goda möjligheter att klara den närmaste tiden med fortsatt Efexor-medicinering och han hänvisades åter till vårdcentralen för uppföljning .Patienten
informerades också om att han kunde återkomma vid behov .Eftersom även AT-läkaren konsulterade sin bakjour finns det inte skäl att kritisera hans handläggning , anser Ansvarsnämnden .Det framgår av Socialstyrelsens bedömning att både vårdcentralen och psykiatriska kliniken hade brister i sina system som äventyrar patientsäkerheten .Socialstyrelsen har därför ställt krav på åtgärder , vilka skall följas upp inom ett år .Det saknas även mot den bakgrunden skäl att klandra den anmälda personalen för att omhändertagandet av patienten inte blev optimalt .Anmälan kan inte leda till disciplinpåföljd , beslutar Ansvarsnämnden .*
