Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
det nya centrala ALF-avtalet , dvs statens ersättning till landstingen , ställs krav på att varje berörd region bygger upp en organisation med ansvar för ALF-medlen och landstingens FoU- medel .På det sättet förstärks universitetens och landstingens gemensamma ansvar för utveckling , forskning och utbildning inom sjukvården .Förhandlingarna mellan Landstingsförbundet och staten om ett nytt centralt ALF-avtal , dvs bland annat villkoren för statens ersättning till landstingen för att universiteten använder sjukvårdens resurser för utbildning och forskning , är inne i ett slutskede .Det som främst återstår är frågan om hur mycket pengar som staten totalt ska avsätta till ALF .Under förhandlingsarbetet har en målsättning varit att åstadkomma ett regelverk , som förstärker det gemensamma ansvaret för bland annat prioriteringar av forsknings- och utbildningsresurser .Men regelverket ska inte vara allt för detaljreglerande .Det faktum att man på regional nivå redan idag ofta har funnit bra
samarbetsformer är något som det nya centrala avtalet tar hänsyn till .Statens förhandlareBengt Norrving , administrativ direktör på Karolinska institutet i Solna , är statens förhandlare på uppdrag av Utbildningsdepartementet .- Enligt det centrala avtalet ska det finnas en gemensam organisation för hanteringen av ALF-medel , men som också ska hantera landstingens FoU-medel .Hur organisationen är uppbyggd finns det inga centrala krav på , förutom att vissa fastlagda punkter ska vara uppfyllda ifråga om hur organisationen ska fungera i praktiken , dess sammansättning , arbetsformer etc. För att få del av ALF-medlen måste det ha ingåtts regionala avtal mellan universitet och landsting .- Syftet är att fakulteten och sjukvårdshuvudmannen gemensamt ska pri- oritera de olika resurserna och ta ett gemensamt ansvar för den kliniska forskningens utveckling , säger Bengt Norrving .Strukturen i det nya centrala avtalet har diskuterats så länge , att den nu kan anses förankrad i de sex regionerna
, menar Bengt Norrving .Delas upp i utbildning och forskningDet nya avtalet ska förhoppningsvis också leda till en mer accepterad fördelning av ALF-medel mellan de sex regioner som har medicinska fakulteter .En utredning som ligger till grund för arbetet med nuvarande avtal visar att det idag finns stora skillnader i fördelning mellan regionerna ( LT 23/2002 , sidan 2613 ) .- I det nya centrala avtalet delar vi upp ALF-medlen i två delar , en för utbildning och en för kliniskt inriktad forskning .För grundutbildning ska ersättning utgå med en summa per helårsstudent .Idag uppgår den ersättningen till 49 000 kronor per student , och då utgår vi från en schablon där 15 procent av dagens ALF-medel går till utbildning och resten till forskning .Uppdelningen gör vi för att skapa en större förutsägbarhet vid förändringar i utbildningsvolym .- När det gäller forskningen kan vi inte ha ett motsvarande system eftersom forskningen resurser styrs av helt andra mekanismer , säger Bengt Norrving
.Det är därför svårare att skapa ett fördelningssystem som uppfattas som rättvist när det handlar om forskningen .En möjlighet skulle kunna vara någon sorts aktivitetsrelaterad ersättning .- Men det är svårt att hitta bra mått på » aktivitet « .Ett mått skulle kunna vara omfattningen av externa medel till fakulteten , dvs en parameter på hur framgångsrik forskning som bedrivs och som lockar externa finansiärer .Men det ger en mycket skev fördelning mellan universiteten , säger Bengt Norrving .- Ett annat mått är antalet doktorander , men det visar ju bara hur många som nått upp till ett i förväg fastställt mål .Hur mycket en knäckfrågaNågra frågor återstår dock , innan avtalet helt är i hamn .En knäckfråga är hur mycket pengar som staten ska avsätta till ALF-medel .För år 2003 uppgår statens ersättning till drygt 1,6 miljarder kronor .- Vi har ju ett mycket svårt finansiellt läge just nu .Samtidigt vill man från landstingen ha en kraftig generell uppräkning ifråga om den del som täcker
grundutbildningen för läkare , och från ett par landsting även den del som täcker forskning .- Inom kort kommer staten att lägga ett bud som landstingen får ta ställning till , och kommer vi inte överens riskerar vi allvarliga förseningar .En möjlighet skulle då kunna vara att via lagstiftning komma vidare , men det ser jag inte som något bra alternativ , säger Bengt Norrving .En annan faktor som kan tvinga parterna tillbaka till förhandlingsbordet är om den pågående utredningen av den högspecialiserade vården kommer fram till något som har direkt relevans för ALF-avtalet .KombinationstjänsterSlutligen har förhandlarna inte löst frågan om s k kombinationstjänster , dvs professorer och universitetslektorer som även är kliniskt verksamma läkare .Det rör sig om drygt 700 tjänster i hela landet , som idag får ersättning från både fakulteten och landstinget .Det finns önskemål om att dessa befattningar ska bli helt statliga , och att ett avtal mellan landsting och universitet ska reglera ersättningen
.- Men den frågan innefattar så många specifika regler , så som myndighetsutövning , pensionsregler etc , att den måste utredas separat , säger Bengt Norrving .Peter ÖrnBengt Norrving vill som statens förhandlare inte att det nya centrala ALF-avtalet ska detaljstyra alltför mycket . » Det nya avtalet förutsätter att landsting och universitet gemensamt beslutar om hur resurserna ska fördelas , vilket även innefattar landstingens egna FoU-medel « , säger Bengt Norrving .
