Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ständigt
återkommer i medierna rapporter om skrämmande brister i dagens äldrevård .Lika skrämmande är att år efter år fått gå sedan den s k Ädelreformen genomfördes , utan att uppenbart svåra brister rättats till .Nu sätter många hoppet till regeringens s k äldreberedning , som ska slutrapportera sitt arbete i höst .Sedan vidtar en ny parlamentarisk process .Att hävda att utvecklingen av äldrevården dragits i långbänk är en underdrift .Läkarförbundet har under årens lopp framhållit vikten av att stärka läkarens roll i äldrevården .Kravet är lika relevant idag .Och redan för över sex år sedan betonade även riksdagens socialutskott detta : » Läkarens roll , ansvar och funktion har blivit alltmer perifer , vilket medför en försämrad kvalitet i vården . « Det är hög tid att gå från ord till handling !På en hearing som Socialdepartementet anordnade nyligen och som rapporteras på nyhetsplats , efterlyste överläkare Gunnar Akner en samlad strategi i äldrevårdens organisation .Hela fyra landsting
hävdar t ex att det inte finns något behov av geriatrik .Han påvisade oroande brister i läkemedelshanteringen i äldreomsorgen , något som Läkarförbundet också påtalat under lång tid .Vård- och omsorgskrävande äldre måste självfallet garanteras samma rätt till ett fullvärdigt medicinskt omhändertagande som andra i samhället .Läkare måste knytas till äldreboenden m m för en samordning av medicinska insatser och även för handledning av övriga medarbetare .De negativa erfarenheterna visar att det tyvärr tycks nödvändigt med en reglering genom lokala samverkansavtal mellan berörda huvudmän .Läkares medverkan och integration i äldrevården borde vara självklar .Och det finns inte utrymme för fortsatt långbänk i denna nödvändiga utveckling .
