Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Läkartidningen
.Nr 21 .2003 .Volym 100 1829 ..Frågan i rubriken har fram till idag haft ett givet svar.Jag har ett långt fackligt engagemang bakom mig med förtroendeposter såväl lokalt som centralt.Jag har säkert personligen bidragit till att åtskilliga unga läkare sökt medlemskap och engagerat sig i Läkarförbundet.Det alldeles avgörande argumentet har alltid varit:»Du står inte ensam -via Läkarförbundet får Du hjälp och stöd,inte minst juridiskt «. Mot denna bakgrund är det olustigt att läsa i LT 15/203 (sidan 1304)hur en kollega i en arbetstvist nekats juridiskt stöd från förbundet och tvingats ta hjälp privat -en tvist som kollegan vann.Här krävs en förklaring från förbundsledningen.Vad gäller?Jag har i min föreställningsvärld levt i tron att min fackliga förening ställer upp om jag hamnar i en rättslig tvist angående mina anställningsförhållanden. Individuell löneförhandling Det finns anledning att diskutera ytterligare aspekter på medlemskapet.Tidigare var lönefrågan ett viktigt argument
men efter införandet av individuella löner har det helt bortfallit.Att man från förbundet tillhandahåller lönestatistik är sant men dessa uppgifter kan fås på annat sätt och spelar för övrigt liten roll i lönediskussionen vid nyanställning. Förbundet som påtryckare Förbundet som opinionsbildare och påtryckare?Ytterst tveksamt!Det finns naturligtvis ingen gemensam »läkaruppfattning «,i huvudsak handlar det om övergripande politiska frågor,som lämpar sig bäst för ett engagemang i de politiska partierna.För övrigt har jag svårt att över huvud taget se någon fråga där förbundet haft ett för medlemmarna gynnsamt inflytande,som skulle ha inneburit förbättringar avseende anställningsvillkor eller dylikt. Den utlösande faktorn för mina frågor är den ovan relaterade händelsen med uteblivet stöd från förbundet till en medlem i en arbetstvist.Jag betalar per år nästan 4 000 kronor i olika förbundsavgifter ,varav ca 1 500 går direkt till förbundet centralt.Vad får jag för dem? Man aviserar
dessutom en höjning med 500 kr,ett avsevärt belopp i tider där det knappt motsvarar en löneförhöjning på årsbasis.Det finns ett alternativ:skär i kostnaderna. Skälen för att vara med Medlem i en facklig förening är man, som jag ser det,av två skäl.Ett egoistiskt: jag får ut mer (i alla avseenden,inklusive lön)om vi organiserar oss och slåss tillsammans.Det andra heter solidaritet, dvs gemensamt stöder vi (alla läkare) varandra i våra gemensamma intressen. Det förstnämnda skälet har helt fallit bort,då lönesättningen sedan mer än 10 år sker på individuell bas,och om det är bra eller dåligt för kollektivet återstår väl att se. Återstår då solidariteten,men då krävs en lyhördhet från förbundsledning och förtroendevalda,där inte bara vackra ord utan handling behövs.Ett nej till en avgiftshöjning med 500 kr är en bra början. Björn Öjerskog överläkare,kirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra bjornojerskog@hotmail.com Varför ska jag vara medlem i Sveriges läkarförbund?
Replik: En enad läkarkår med hög anslutningsgrad är vårt starkaste vapen ..Björn Öjerskog tar upp ett flertal frågor med den gemensamma nämnaren: Varför skall han vara medlem i Läkarförbundet?Det som först måste besvaras är frågan om vilka rutiner som gäller för juridisk hjälp till en enskild medlem. Juridisk hjälp till medlemmarna Läkarförbundets juridiska service spänner över ett brett fält som berör frågor relaterade till läkarens arbete.På förbundskansliet finns en bred juridisk kompetens som täcker områden inom arbetsrätt,diskriminering,trygghet,arbetsmiljö,skatt,arbetsskada,läkares yrkesansvar och frågor rörande privatpraktik.En medlem som vänder sig till förbundet för hjälp får alltid sin sak prövad.I det fall den juridiska bedömningen ger vid handen att grund finns för att driva frågan,biträder alltid förbundet medlemmen i dennas/dennes sak.Biträdet sker i olika former som rådgivning, förhandling eller som ombud i en process.Formen och omfattningen av biträdet avgörs i första
hand av förbundets jurister utifrån juridisk vetenskap och praxis.I dialogen med medlemmen analyseras det rättsliga läget och ärendets fortsatta hantering.I de fåtal fall där en samsyn om ärendets hantering inte kan nås avgörs frågan av förbundet,ytterst Förhandlingsdelegationen,Etik-och ansvarsrådet eller Centralstyrelsen.Detta kan jämföras med att det är doktorn som, utifrån medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet och efter samråd med patienten,är den som beslutar om undersökningar och behandling. Handläggningen i det aktuella fallet kan förbundet av naturliga skäl inte kommentera mer än att det har skett på det sätt som just beskrivits. Löneförhandlingarna Björn Öjerskog känner också tveksamhet inför meningen att vara med i Läkarförbundet när vi nu har individuell lönesättning och var och en kan förhandla själv. Införandet av individuell och differentierad lön,som skedde i slutet av 1980-talet,gjordes utifrån en bedömning av att läkarkåren därigenom skulle få en bättre löneutveckling
än vid en helt centraliserad lönebildning.Det avgörande i analysen var att läkarkårens löneutveckling på ett positivt sätt skulle påverkas av marknadskrafterna.Det har visat sig vara en riktig bedömning. Individuell och differentierad lön innebär inte att Läkarförbundet inte arbetar med läkarnas lönefrågor.Tvärtom görs ett stort arbete såväl centralt som lokalt inom löneområdet.Detta kommer alla läkare till del,men det är bara förbundets medlemmar som betalar.Medlemskap i förbundet är således ytterst en fråga om man som läkare vill vara med och bidra till det arbetet eller om man vill åka snålskjuts på sina kolleger. Det finns härutöver ett stort antal skäl att vara med i Läkarförbundet.Vi har ända sedan grundandet för hundra år sedan haft ett brett medlemsåtagande mot bakgrund av att vi är ett yrkesförbund. En stor del av verksamheten,förutom all annan individuell medlemsservice såsom lönerådgivning,pensionsinformation,ansvarsfrågor och kollegialt stöd, handlar om att formulera
och driva vårt arbetsmiljöarbete,centralt och lokalt. Utbildning och fortbildning Som professionell organisation måste vi självklart driva våra gemensamma intressen för att våra utbildnings-och fortbildningsvillkor skall vara bästa möjliga.Därför har vi t ex startat och driver såväl SPUR-verksamhet,med inspektion av ST-utbildningen,som läkarnas nya utbildningsinstitut IPULS.På det sjukvårdspolitiska området har vi under de senaste åren haft intensiv opini-
