Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Ansvarsnämnden
fäller en kirurg , som ansvarig operatör , för att hon allvarligt brustit i sin uppföljning av ett analyssvar .Det medförde att cancerdiagnosen försenades och att adekvat handläggning fördröjdes för en 45-årig kvinna .( HSAN 1482/03 )Kvinnan hade av sin husläkare remitterats till kirurgen på grund av en » cmstor « kliande resistens i huden på utsidan av vänster underben .Förändringen hade växt till snabbt .Vid undersökning i april bedömde kirurgen att det var fråga om ett dermatofibrom och gjorde en ovulär excision , som skickades till laboratorium under frågeställningen dermatofibrom respektive malignt .Vid suturtagning den 2 maj konstaterade kirurgen att » det ser fint ut « och upplyste patienten om att analyssvar , som hon ännu inte hade sett , skulle meddelas per telefon om det var patologiskt .När kirurgen senare letade efter svaret hittades det insorterat i en pärm för signerade provsvar .Det var osignerat och hade kommit till kliniken den 29 april .Var ett kutant leiomyosarkomEnligt
kirurgens journalanteckning den 4 juli var förändringen ett kutant leiomyosarkom , som » når i snitten ut i preparatets samtliga resektionsränder vilket motiverar en utvidgad resektion « .Av anteckningen framgick vidare att canceranmälan ännu inte hade gjorts .En tumörortoped rekommenderade utvidgad excision på plastikkirurgisk klinik .En sådan remiss sändes nästa dag .Vid undersökning på plastikkirurgisk klinik den 19 juli noterades , förutom det välläkta ärret , två smärre hudförändringar strax ovanför fotleden på vänster underben .På grund av en planerad resa kunde kvinnan inte opereras förrän den 20 augusti , då man genom utvidgad excision avlägsnade de två förändringarna och gjorde en delhudstransplantation över excisionsstället .Analysen visade inga tumörrester i den avlägsnade vävnaden och de nytillkomna förändringarna utgjordes av godartade dermatofibrom .Anmäldes enligt Lex Maria …Fallet anmäldes till Socialstyrelsen enligt Lex Maria .I utredningen uppgav
kirurgen bland annat att en anledning till att hon inte efterlyste svaret tidigare var att det kliniskt inte fanns någon malignitetsmisstanke vare sig när hon såg hudförändringen första gången eller vid återbesöket , då såret läkt med så gott resultat .Anledningen till excisionen var framförallt att det kliade .Verksamhetschefen vid kliniken berättade att den rutin som fanns vid kliniken vid det aktuella tillfället , och som fortfarande gäller , var att inkomna PAD-svar sorterades in till berörd läkares postfack .Då läkaren tagit del och bedömt eventuell vidare åtgärd signerade läkaren svaret och lade det i en » krokodil « hos mottagningssköterskan för insortering i en pärm för signerade prover …. och vidare till AnsvarsnämndenSocialstyrelsen anmälde kirurgen .Det framgår av Socialstyrelsens kungörelse ( SOSFS 1979:77 ) om läkares ansvar för remitterade patienter att läkare måste bevaka att svar på prover , särskilda undersökningar kommer honom/henne tillhanda samt granskas av kompetent
personal inom medicinskt acceptabel tid .Socialstyrelsen ansåg att som ansvarig operatör borde kirurgen ha efterforskat svaret redan den 2 maj .Om svaret inte hade kommit tre veckor efter operation borde hon ha insett att det hade uppstått en fördröjning och tagit reda på orsaken .Det var inte acceptabelt att dröja i ytterligare två månader med att efterforska svaret , vare sig med hänsyn till den medicinska risken eller till att hon lovat patienten att kontrollera svaret , menade Socialstyrelsen .Ansvarsnämnden tog in yttrande av kirurgen , som bestred att hon gjort felPatienten opererades den 11 april på grund av att den – till synes – benigna förändringen kliade .Patienten kallades på återbesök för suturtagning på grund av det anatomiska läget på underbenet , med stramande hud .Såret hade läkt fint och alla suturer togs , berättade kirurgen .Det fanns inget vid undersökningen som ingav misstanke om patologisk hudförändring .PAD-svaret fanns inte vid återbesöket den 2 maj . » Inga
helt säkra rutiner fanns « I slutet av juni , när kirurgen skulle signera sina journalanteckningar , fann hon vid genomläsning av patientens journal att det aktuella PAD-svaret inte kommit till henne och efterlyste omedelbart detta svar .Det var insorterat i en pärm för signerade provsvar .Kirurgen fann flera omständigheter och felaktigheter bakom det som inträffat .Hon pekade bland annat på att det inte fanns några helt säkra rutiner beträffande bevakning av remissvar .I de fall man misstänker någon allvarlig åkomma kan man nyttja ett system med remisser för särskild bevakning .Någon sådan rutin fanns inte vid denna tidpunkt på kliniken .I detta fall fanns dock ingen misstanke om patologisk förändring , varför det inte förelåg någon indikation för remiss med särskild bevakning , framhöll kirurgen .Remisser skall insorteras i pärm efter det att läkaren signerat och åtgärdat svaret .I detta fall var det insorterat i osignerat skick och därför heller inte åtgärdat .En anledning till att
det var insorterat utan åtgärd kan vara att PAD-svaret saknade den stämpel och informationstext som påtalar att det rörde sig om en elakartad tumör , påpekade kirurgen .För att i praktiken ska klara att ha en särskild bevakning på alla remisser läkare skriver måste vi ha tillit till våra administrativa rutiner samt tillgång till kompetent personal , framhöll hon .Som en sista kontroll finns signering av journaler .Många läkare – inklusive hon själv – använder just signeringskorgen som en sista bevakningsmöjlighet , sa kirurgen .Anledningen till att det dröjde för henne att upptäcka att patienten inte fått något telefonbesked var att hon på grund av svår tidsbrist legat efter med att signera sina journaler , uppgav kirurgen .Socialstyrelsen vidhöll sin anmälan och uppgav bland annat följande .Kirurgen har bland annat framhållit att provsvaret dels saknade den stämpel och informationstext som påtalar att det rör sig om en elakartad tumör , dels att det var insorterat i en pärm utan att
vara signerat av henne .Fallet belyser vikten av att ansvarig läkare har ett system för bevakning enligt Socialstyrelsens kungörelse ( SOSFS 1979:77 ) .Kirurgen har beskrivit att hon hade ett system för bevakning .Det aktuella fallet visar dock att det inte var tillräckligt säkert .Ett patologiskt PAD kräver en snabb åtgärd , vilket innebär att det är av största vikt att det finns bevakning från läkarens sida att svaret har inkommit så att patienten får tid för undersökning inom en medicinskt acceptabel tid , underströk Socialstyrelsen .Bedömning och beslutAnsvarsnämnden finner i likhet med Socialstyrelsen att kirurgen , som ansvarig operatör , allvarligt brustit i sin uppföljning av analyssvaret .Eftersom detta saknades i samband med suturtagningen , då tre veckor förflutit sedan ingreppet och svaret kunde förväntas ha anlänt , borde hon redan då ha eftersökt svaret .Hon hade i sådana fall upptäckt att det felaktigt sorterats in bland signerade svar .Den bristfälliga hanteringen medförde att cancerdiagnosen försenades och att adekvat handläggning fördröjdes .Kirurgen får en erinran .*
