Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Framsteg
och kuriosa i skön blandningBo Lennholm , administrativ chef i Läkartidningen Förlag AB ;tidigare mångårig journalist med inriktning på reportage och feature , under några år även Läkartidningens chefredaktör .Han skrev sin första artikel i Läkartidningen år 1981 .Annonser för kur- och badanstalter var vanliga vid seklets början .Exemplet nedan är hämtat ur Läkartidningen nr 11/1908 .Läkartidningen var ett populärt annonsorgan för att – gärna via läkarkårens förmedling och rekommendation – få gäster till privata vilohem och kurorter .Starkt radioaktivt gasteinervatten och koncentrerat radiumvatten ansågs på 1910-talet vara lämplig terapi vid bl a reumatoid artrit , neuralgier och nervösa tillstånd ( Läkartidningen nr 1/1916 ) .Upptäckten av insulin blev ett genombrott .Wellcome annonserade i Läkartidningen nr 27/1924 .Läkartidningen har ända sedan utgivningsstarten 1904 etablerat en säker ställning som nationellt ledande annonsorgan för läkemedel och platsannonser för lediga läkartjänster
.Att bläddra i gamla årgångar av Läkartidningen – och då speciellt fokusera på annonserna – är både roande och tänkvärt .Kuriosa blandas med medicinsk vetenskap och farmaceutisk nutidshistoria .Produktannonseringen ger en närmast kronologiskt exakt spegling av de stora genombrotten i 1900-talets läkemedelsutveckling : första insulinannonsen , sulfapreparatens genombrott , » hibernalrevolutionen « på 1950-talet , den moderna magsårsterapins utveckling osv .Annonsfloran erinrar också om ett par av de läkemedelskatastrofer som inträffat under 1900-talet .Kusligt nog marknadsfördes Neurosedyn omkring 1960 som ett läkemedel med » extremt låg toxicitet « .På ett annat plan berättar platsannonserna , ibland ganska målande , om hur läkarkårens arbetsvillkor förändrats genom det senaste seklet .En stor tjänstebostad var – ända in på 1950-talet – en vanlig extra bonus på lönen när kommuner och landsting sökte läkare .Under namnet Prontosil lanserades sulfan som det första effektiva botemedlet
mot bl a blodförgiftning och barnsängsfeber ( Läkartidningen nr 38/1937 ) .Omvälvande tidUnder Läkartidningens första utgivningsår , i 1900-talets början , var det farmaceutiska utbudet förstås relativt begränsat .Acetylsalicylsyra , stärkande tonika , hostlindrande maltextrakt och rogivande bromider är exempel på läkemedel som annonserades .Annars var åren strax efter sekelskiftet en starkt omvälvande tid inom medicinsk forskning .Samma år som Läkartidningen började ges ut gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Ivan Pavlov , som – i egenskap av framstående experimentalfysiolog – belönades för sina banbrytande studier av matsmältningsprocessen .Året före , 1903 , hade Nobelpriset i fysik delats mellan makarna Curie och Henri Becquerel med anledning av deras upptäckt av radioaktiviteten .I det medicinhistoriska referensverket » Livets tjänare « av Alf Sagnér ( Malmö : Forsberg ; 1980 ) kan man läsa att allergi- och tumörforskningen stod inför viktiga genombrott .Röntgen
började bli etablerad som undersökningsmetod , och de första kliniska försöken med strålbehandling av tumörer inleddes .Allmänkirurgin var på stark frammarsch .En historiskt omtalad blindtarmsoperation genomfördes år 1904 på Englands blivande kung , Edvard VII .År 1905 upptäckte Fritz Schaudinn syfilismikroben , och kort därefter blev det , genom Wassermanns serumreaktion , möjligt att diagnostisera syfilis .Under de här åren publicerade också Sigmund Freud två av sina mest kända arbeten : » Drömtydning « ( 1900 ) och » Tre avhandlingar i sexualteorien « ( 1905 ) .Den första farmakopén på svenskaDen första farmakopén på svenska språket utgavs 1901 .Samtliga svenska läkare hade dessförinnan beretts tillfälle att yttra sig om vilka läkemedel som borde ingå .De första upplagorna av farmakopén innehöll ett stort antal växtdroger , bl a valeriana , digitalis och senega .Ett stort antal tinkturer fanns också att tillgå men inga tablettsammansättningar .Belladonna , bromsalter , kaliumjodid
, kinin , kloroform och kodein är andra exempel på den tidens läkemedelssortiment .Även kokain fanns listat och användes som lokalt anestetikum i ögon och på slemhinnor .Vidare fanns narkoseter och smärtstillande opieberedningar , pilokarpin , reorcin och vismut m m .Runt sekelskiftet fanns också en stark tro på nyttan med hälsokällor och vattenkuranstalter .Ramlösa vatten marknadsfördes som » verksamt mot gikt , reumatism och njurlidanden « .Läkemedelsannonser förekom också i den tidens dagstidningar .Ofta på ett brokigt och sakligt okontrollerat sätt .Annonser för olika mirakelmedel och kvacksalvare var vanliga .År 1904 bildades- på läkarinitiativ – som en del i kampen mot kvacksalveriet en byrå för upplysning om läkemedelsannonser .Det var ett serviceorgan , förlagt till Uppsala , dit allmänheten kunde vända sig med förfrågningar om humbugmetoder och annonser för undergörande medel .Byrån för upplysning om annonserByrån för upplysning om läkemedelsannonser presenterades i en artikel
i Läkartidningen nr 3/1904 .Texten känns bitvis relevant också i förhållande till dagens debatt om överdrifter på naturmedelsmarknaden :Den erfarenhet om de annonserade löftenas ovederhäftighet , som hjälpsökande vunnit efter användandet af ifrågavarande läkemedel , har ofta måst betalas alldeles för dyrt ; många av dessa läkemedel försäljas nämligen till ett sådant pris , att det representerar en särdeles kännbar utgift för afnämaren .Ej så sällan ha dessutom dylika ämnen dels indirekt verkat skadligt genom att fördröja eller förhindra sjukdomens rätta behandling , dels direkt medfört fara , då de innehållit kraftigt verkande ämnen .Byrån för upplysning om läkemedelsannonser gav 1904 även ut en skrift , » Om bedrägliga läkemedel och läkemetoder « , författad av medicine doktor Torsten Thunberg .I broschyren avslöjas kalla fakta om några av den tidens kvacksalverimedel .Exempelvis diskuteras ett av fröken Alma Nordgren i Knutby utannonserat » Botemedel mot kvinnokönets alla svagheter
« .Fröken Nordgren påstod att hennes medel kunde bota också i lägen där alla andra medel misslyckats :Alla slags sjukdomar i lifmodern och äggstockarne botas .Damerna behöver icke längre frukta för en undersökning eller operation .En kemisk analys av medlet , utförd av professor C Th Mörner , avslöjade emellertid snabbt sanningen :En sats innehåller 22 gram brunmassa .Satsen innehåller till största delen alunpulver , dessutom något borsyra och opium , allt samanrördt med fett .Uppgifterna om medlets verkningar äro rent bedrägliga .Professor Mörner bedömde vidare att Alma Nordgrens salupris innebar ett påslag på ca 700 procent i förhållande till ingrediensernas inköpspris .Men låt oss återvända till Läkartidningen .Artikeln presenterar ett urval av läkemedels- och eftertextannonser från 1900-talets början till nutid .Sammanställningen är en fritt komponerad blandning av fakta och kuriosa .Platsannonserna speglar villkorenPlatsannonser från förr ger en bild av hur de yttre villkoren för läkartjänster har förändrats .En annons om en underläkartjänst från 1916 berättar t ex att det den gången , förutom en årslön om 2 800 kronor , erbjöds en bonus i form av både fri klädtvätt och kost och logi .Svarvar Jönsson hos doktorn få\Ido-Tonicum plus intyg till bostadsförmedlingen om trångboddhet .En tidstypisk bild ur Läkartidningen nr 37/1952 .Insulinet ett genombrottI augusti 1921 genomförde Frederick Grant Banting och medarbetare vid barnsjukhuset i Toronto det första framgångsrika försöket att bota ( experimentellt framkallad ) diabetes hos hund genom tillförsel av insulin som hämtats från pankreas på ett annat djur .Efter detta genombrott gick den kliniska utvecklingen snabbt .Humankliniska prövningar med insulin inleddes i januari 1922 .En svårt diabetessjuk Torontopojke blev den förste patient som kunde räddas med den nya behandlingsmetoden .StarkölsförbudetMellan 1922 och 1955 rådde , enligt riksdagsbeslut , förbud mot försäljning av starköl i Sverige .Endast pilsner klass
II( folköl ) fick saluföras , och starkare öl än så kunde inte köpas ens på Systembolaget .Däremot kunde starköl , kuriöst nog , ordineras som läkemedel expedierat via läkarrecept på apotek .Särskilt starkporter var en » medicin « som ansågs näringsrik och stärkande , bl a för konvalescenter .I annonsen på föregående sida anförs vetenskaplig dokumentation som stöd för porterns näringsvärde , R H Hopkins?arbete » The nutritive value of beer « .Eftersom den tidens starkporter således var ett apoteksexpedierat läkemedel krävdes att » preparatets « ordination och doseringsanvisning klistrades på varje utlämnad porterflaska .Ett antal sådana etiketter finns kvar i Prippbryggeriernas arkiv .De avslöjar att starkporter sattes in på synnerligen varierande indikationer , allt från » för utvärtes bruk « till mer angenäma » en flaska vid behov « .Eller som tekn dr Hans Nordlöv vid Pripps AB en gång kommenterade saken :Starkporter har en mycket effektiv dubbel anslagsmekanism .Den är uppiggande
för den som är uttröttad och rogivande för den som har nervösa besvär .Penicillin och sulfaDen moderna kemoterapins startpunkt inföll 1928 då sir Alexander Fleming upptäckte penicillinet och dess antibakteriella effekter .I motsats till insulinets snabba framgångshistoria skulle det dock dröja många år innan penicillin kunde utvecklas som läkemedel .Först under 1940-talet etablerades metoder för storskalig produktion av renframställt penicillin .Det första sulfapreparatet verksamt mot streptokocker utvecklades i mitten av 1930-talet av den tyske forskaren Gerhard Domagk .Under namnet Prontosil lanserades sulfan som det första effektiva botemedlet mot bl a blodförgiftning och barnsängsfeber .I Bayers annons på föregående sida proklameras :Enhälligt offentliggöras i den medicinska världslitteraturen de utomordentliga resultat som erhållits genom detta nya chemoterapeutikum .Ödet ville att Domagks egen 4-åriga dotter blev en av de första patienter som behandlades med Prontosil .Flickan
hade infekterats via ett skenbart bagatellartat nålstick som gick över i en livshotande blodförgiftning .Amputation av en arm sågs som enda tänkbart effektiva åtgärd .Domagk satte på prov in Prontosil .Behandlingen lyckades och dottern blev fullt frisk .Lokalbedövningsmedlet XylocainI januari 1948 var Astras nya lokalbedövningsmedel klart för lansering .Läkartidningen nr 3/1948 skrev i en försiktigt formulerad kommentar :Införandet av ett nytt lokalanestetikum kan sägas endast vara berättigat såvida det besitter fördelar gentemot redan accepterade medel .Erfarenheterna hittills tyda på , att vi i Xylocainet fått ett medel med sådana egenskaper .Ritalina , » psykotonikum med mild , väl avvägd stimulerande verkan vid nedstämdhet , vid trötthetstillstånd i konvalescensen « , annonserades i Läkartidningen nr 8/1959 , liksom Preludin mot övervikt , » nytt läkemedel som kemiskt och farmakologiskt skiljer sig från amfetamingruppen « .Introduktionen av klorpromazin ( Hibernal ) 1954 innebar ett
stort genombrott inom psykosbehandlingens område , bl a med möjlighet till lindring av svåra schizofrenisymtom ( Läkartidningen nr 43/1957 ) . » Något stärkande « …Annonser för stärkande tonika var i många år flitigt återkommande i Läkartidningen .Begreppet » stärkande « var sällan särskilt tydligt definierat , men ofta baserades blandningarna på alkohol – t ex malagavin .Även stryknin förekom som vanlig ingrediens .Man får anta att dessa tinkturer bereddes med något så när varsam hand .Redan 5 mg stryknin kan ta livet av ett barn , och 30 mg kan vara letal dos för vuxna …. mot trångboddhet och svärmorsbekymmerAnnonsen för Ido-Tonicum är grafiskt tidstypisk för 1950-talet och dessutom exempel på en annonstrend för den tiden .Annonseringen fick gärna ha karaktär av vardagsrealism , ibland inkluderande fiktivt författade journal- och receptanteckningar .Annonsen för Ido-Tonicum var uppslagen över totalt fyra sidor i Läkartidningen .Dess rubrik , som inte syns på bilden , löd :BEHANDLING
:Intyg till bostadsförmedlingen om trångboddhet och IDO-TONICUM .Själva annonstexten – som gjorts ut som en » realistisk « handskriven journalanteckning – kunde berätta att den dävet hängige patienten ( på bilden ) heter Ejnar Jönsson , född 29 mars 1919 och yrkesverksam som svarvare .En handskriven journaltext berättar vidare :Sedan ett par månader tilltagande trötthet , olust och dålig aptit .Magrat ngt .Ofta huvudvärk .Sömn orolig .Trivs ej i arbetet .Retlig i hemmet .Gift sedan 3 år .2 barn .Trångbodd .Svärmor bor i familjen sedan mer än 2 år .A.t .utan anm .Deprimerad , subvalid med inslag av substabilitet .Cor : Läge och storlek u .a .Rena toner , normal rytm .Bltr : 125/80 stabilt .Läkarens ordination blir på den grunden :Ido-Tonicum 300 .Phenemalnatrium 0.75 .En dessertsked tre gånger dagligen .Starka droppar , kan man tycka .Den aktiva substansen är fenobarbital , ett sedativt verkande antiepileptikum .Men kanske hjälpte dom ?Trots att annonsen är 51 år och fiktiv kan man
stilla undra : Hur gick det för svarvar Jönsson ?Aptitnedsättande och centralstimulerandeHungerdämpande preparat för viktminskning förskrevs allmänt ända fram till 1980-talets början , då denna läkemedelskategori slutligen förbjöds i Sverige .En annons för Etibol från 1951 avslöjar att den tidens bantning kunde motivera intag av följande ingredienser : amfetamin , jodkasein och fenemal .Fabrikanten skrev :Då obesitas i icke ringa utsträckning orsakas av nervositet med en psykisk anspänning , som bl a tar sig uttryck i stegrad matlust , har även en liten mängd fenemal fått ingå i Etibol .Härigenom ernås en lätt dämpad effekt på centrala nervsystemet , vilket i många fall kan vara av stort värde .Centralstimulerande preparat som Preludin och Ritalina – idag narkotikaklassade – förskrevs på 1950-talet som allmänt uppiggande medel .Reklamen för Ritalina ( 1951 ) var rakt på sak och utlovade :Patienten får ökat självförtroende , bättre initiativ och skärpt tankeförmåga .Trötthetssymtomen
häves .År 1959 lanserade Astra det nya lugnande medlet Neurosedyn ( talidomid ) .En annonskampanj i Läkartidningen ( här nr 39/1959 ) var en viktig del i marknadsföringen .Bensodiazepiner introducerades i mitten av 1960-talet .Valium innebar helt nya möjligheter att kupera ångesttillstånd ( Läkartidningen nr 42/1967 ) .Propranolol ( Inderal ) blev den först lanserade betablockeraren .Båda preparaten annonserades i Läkartidningen nr 42/1967 .Klorpromazin genombrott för psykiatrinIntroduktionen av klorpromazin ( Hibernal ) 1954 – utvecklat av Rhône-Poulenc och marknadsfört i Sverige av Leo – innebar ett stort genombrott inom psykosbehandlingens område , bl a med möjlighet till lindring av svåra schizofrenisymtom .Preparatet kom i praktiken att förändra hela miljön inom sluten psykiatrisk vård .Ett reportage av signaturen Joson i Dagens Nyheter den 22 oktober 1955 berättar om Hibernalrevolutionen som den tog sig uttryck på S:t Lars sjukhus i Lund :Hela avdelningar har faktiskt förändrats
tack vare hibernalet .De förföljelsesjuka som varit omöjliga att komma till tals med har i vissa fall blivit så bra efter medicineringen att de har kunnat skrivas ut från sjukhuset , fast de tidigare varit så sjuka och våldsamma att de måst låsas in i enskilt rum .Kampanj med tragiskt resultatÅr 1959 lanserade Astra det nya lugnande medlet Neurosedyn ( talidomid ) .En annonskampanj i Läkartidningen var en viktig del i marknadsföringen .Lanseringen hade positiva förtecken , och i annonser beskrevs » en ny förening med goda lugnande egenskaper « .Den biverkningskatastrof som skulle komma var ännu okänd .Tvärtom – och sorgligt nog – framhävdes Neurosedyn i stället som ett läkemedel med extremt låg toxicitet :Sammanfattningsvis kan sägas om Neurosedyn att den unika kombinationen av extremt låg toxicitet och god sedativ och hypnotisk effekt gör Neurosedyn till ett läkemedel med ovanligt bred säkerhetsmarginal .Forskning hade visat att LD50 , dvs den dos som dödar hälften av försöksdjuren ,
för Neurosedyn ej ens var möjlig att bestämma på grund av de mycket höga doser av medlet som försöksdjur visat sig tolerera .Djurförsöken räckte emellertid inte till för att avslöja hela sanningen , nämligen att talidomid allvarligt kunde skada fosterutvecklingen hos människa om medlet intogs mellan tredje och åttonde graviditetsveckan .BensodiazepinerBensodiazepiner introducerades i mitten av 1960-talet .Valium innebar helt nya möjligheter att kupera ångesttillstånd .Preparaten kom till stor nytta och blev vida förskrivna .Efter hand uppmärksammades bensodiazepinernas beroendeframkallande egenskaper och risken för missbruk .Parallellt kan man emellertid också erinra om att bensodiazepinerna snabbt ersatte de långt mer beroendeframkallande – och på sin tid vida förskrivna barbituratpreparaten som sömnmedel .BetablockerarePropranolol ( Inderal ) blev i mitten av 1960-talet den först lanserade betablockeraren .ICIs introduktionskampanj för den svenska marknaden höll en både grafiskt och
medicinskt innehållsligt sett mycket stram och avskalad ton .Kampanjens försiktiga ledord var att propranolol är » beprövat vid angina pectoris med övertygande resultat « .Forskningen om adrenerga betareceptorblockerare kom i gång i slutet av 1940-talet .Den första substansen med denna effekt var diklorisoprenalin , som upptäcktes i USA 1958 men som inte gick att utveckla fullt ut för kliniskt bruk .Svenska Hässle var annars tidigt ute och påbörjade 1960 ett stort utvecklingsprojekt inom området betablockerare .Arbetet ledde fram till registreringen av Aptin ( i967 ) .I december 1963 registrerades det första p-pillret på den svenska marknaden : Anovlar från Schering ( Läkartidningen nr 2/1966 ) .Redan i slutet av 1980-talet tog nästa steg i revolutionen vid i och med Hässles lansering av protonpumpshämmaren Losec ( omeprazol ) .Omeprazol erbjöd en farmakologiskt banbrytande hämmande direkteffekt på parietalcellernas protonpumpar .Det första p-pillretI december 1963 registrerades det första p-pillret på den svenska marknaden : Anovlar från Schering .Peroral antikonception innebar en revolution för möjligheten till effektiv familjeplanering .Den första generationens p-piller innehöll dock hormondoser på en betydligt högre nivå än de preparat som finns på marknaden idag .1960-talets p-piller innehöll ofta upp till 4 mg noretisteron och/eller upp till 0,15 mg mestranol .Långtidsbiverkningarna för dessa p-piller var därför betydligt allvarligare än med dagens medel .Annonsen för Anovlar Mite är hämtad ur Läkartidningen nr 2/1966 .Cimetidin en vändpunkt för ulkusterapinCimetidin , den första H2-receptorantagonisten lanserades 1978 .Annonsen för Tagamet , ur Läkartidningen nr52/1978 , talar om en » vändpunkt i behandlingen av magsår « .Cimetidin har beskrivits som ett av de bästa exemplen på rationell läkemedelsutveckling .Men redan i slutet av 1980-talet tog nästa steg i revolutionen vid – i och med Hässles lansering av protonpumpshämmaren Losec ( omeprazol ) .Omeprazol
erbjöd en – farmakologiskt banbrytande – hämmande direkteffekt på parietalcellernas protonpumpar .*
