Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Att
låta Socialstyrelsen avgöra var i landet högspecialiserad rikssjukvård ska finnas i framtiden ifrågasätts av både Landstingsförbundet och Läkarförbundet .Även Socialstyrelsen ser frågetecken .I november förra året lade Socialdepartementets projektgrupp fram sitt förslag till hur den högspecialiserade vården ska styras i framtiden , se ruta och LT nr 49/2003 .Remisstiden löpte ut nyligen .Mats Nilsson , departementssekreterare på Socialdepartentet , har inte hunnit ta del av alla , över hundra , remissvar än , men säger att utgångspunkten är att det inte finns anledning att ändra på det ursprungliga förslaget .- Vår bedömning är att det är väl förankrat .Han tror inte att det kommer någon proposition i frågan under Lars Engqvists återstående tid som socialminister , alltså före den 1 oktober .Exakt hur samordningen ska gå till finns det dock delade meningar om i remissvaren .Självständig myndighetLäkarförbundet håller med om att den högspecialiserade vården bör samordnas bättre .Förbundet
har redan i sitt nya sjukvårdspolitiska program bekräftat idén med en särskild styrelse för rikssjukvården .Men denna bör inte vara en nämnd inom Socialstyrelsen , utan hellre en självständig myndighet under Socialdepartementet med representation från riksdagen .En nämnd med representanter från landstingen » talar för fortsatta strider om var verksamheter ska etableras « .Förbundet anser också att staten även bör ta ansvar för finansieringen av den högspecialiserade vården och egentligen av all sjukvård , samt att vård som inte är rikssjukvård ska beställas av nya regionstyrelser .Däremot ska Socialstyrelsen ha i uppdrag att identifiera vad som är rikssjukvård , anser Läkarförbundet .Inskränkning i kommunala självstyretÄven Landstingsförbundet anser att Socialstyrelsen är rätt instans att avgöra vad som är rikssjukvård .Men att låta Socialstyrelsen få sista ordet om vilka landsting som ska utföra sådan vård innebär en inskränkning i det kommunala självstyret .Landstingsförbundet
vill hellre se en självständig rikssjukvårdsnämnd , sammansatt av representanter från landstingen .Socialstyrelsen är positiv till att ta ansvar för att styra den högspecialiserade rikssjukvården , och till en rådgivande rikssjukvårdsnämnd , men frågar sig hur detta ansvar förhåller sig till Socialstyrelsens roll som tillsynsmyndighet .Och Socialstyrelsen vill inte att ett ansvar för styrning leder till konkret ansvar för att enskilda patienter får adekvat behandling .Det vore att ta över landstingets ansvar att erbjuda hälso- och sjukvård efter behov .Regeringskansliets förslag innebär att en representant för regeringen ska vara ordförande i rikssjukvårdsnämnden , men Socialstyrelsen tycker att ordförandeposten istället borde tillkomma Socialstyrelsen .Socialstyrelsen påpekar också att det kommer att krävas » tid och ansenliga resurser « för att ta fram det system av kvalitetsjämförelser som behövs för besluten .Vårdförbundet är positivt till en central styrning av den högspecialiserade
vården till en rikssjukvårdsnämnd och till att staten och Socialstyrelsen får det avgörande ansvaret för samordningen .Men för att styrningen ska bli » kraftfull « måste staten också ta det ekonomiska ansvaret för den högspecialiserade vården samt för vård som är särskilt ovanlig och kostsam , anser Vårdförbundet , som också vill försäkra sig om att samtliga relevanta professioner får ett inflytande .Elisabet Ohlin elisabet.ohlin@lakartidningen.se
