Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Björn Bergdahl , professor i internmedicin , projektledare för EDIT ( bjobe@imv.liu.se )Anna Fyrenius , examinerad läkare , med lic och universitetsadjunkt vid enheten för pedagogisk utveckling och forskningAnne-Christine Persson , beteendevetare och samordnare för EDIT ;samtliga vid Hälsouniversitetet , Linköpings universitetSammanfattatWebbscenarier för problembaserat lärande har utvecklats vid Hälsouniversitetet i Linköping .Patientfall och andra problem illustreras med realistiska texter , bilder och filmer .Sådana s k EDIT-scenarier har utvecklats på sex utbildningar , varav fem terminer vid läkarutbildningen .Användandet av multimedier har utmanat studenternas tänkande genom att fler sinnen stimuleras .Den pedagogiska diskussionen inom fakulteten har vitaliserats , och för såväl studenter som lärare har projektet också medfört en ökad allmän IT-kunskap .EDIT är en förkortning av Educational Development using Information Technology .Inspirerad av läkarutbildningen vid universitetet
i Sydney beslutade Hälsouniversitetets ( HU ) fakultetsnämnd år 1999 att införa webbaserade scenarier på alla utbildningar .Avsikten var att med hjälp av multimedier utveckla det problembaserade lärande ( PBL ) [ 1 , 2 ] som använts vid HU sedan 1986 [ 3-5 ] och att öka studenternas vana vid informationsteknik .Sedan starten på läkarutbildningens termin 5 vårterminen 2001 har ca 170 nya webbaserade s k EDIT-scenarier producerats , varav knappt 90 på läkarutbildningen , där EDIT används på fern terminer .Höstterminen 2004 användes EDIT-scenarier på sex av HUs utbildningar .En utförlig rapport med tonvikt på utvecklingsprocess och scenarioproduktion har nyligen publicerats [ 6 ] .Avsikten med derma artikel är att beskriva EDIT-projektet och de effekter den webbaserade modellen haft på läkarutbildningen .Verkligheten som utgängspunktEn verklighetsanknuten situation eller ett problem , oftast ett patientfall , är utgångspunkten för studenternas lärande i PBL .De egna frågorna för att förstå
scenariot eller problemet är drivkraften i studierna .Scenariots kvalitet är viktig för att derma process skall fungera optimalt [ 7 ] .Ett bra scenario skall verka motiverande genom att koppla kunskap från olika ämnen till ett relevant sammanhang , vilket är centralt för ett meningsfullt lärande [ 8 ] .Det skall också stimulera till att utveckla tidigare kunskap och utmana gamla föreställningar [ 9 ] samt återspegla kursens mål och syften [ 10 ] .Scenariot skall även ge studenterna möjlighet att pröva och värdera nyvunna kunskaper då de återkopplar vad de läst till det aktuella fallet [ 11 ] .För att väcka studenternas motivation är variation [ 12 ] , utmaning och stimulans viktigt [ 13 ] .Webbsidor och multimedier ger , jämfört med pappersfall , nya möjligheter att utveckla ett variationsrikt och stimulerande undervisningsmaterial där flera sinnen involveras .Teknik och funktionalitetEDIT består av ett gränssnitt och en programvara för presentation och hantering av html-dokument och
olika typer av multimedier .Den tekniska utvecklingen har gjorts av IT-avdelningen vid Linköpings universitet ( UNIT ) .EDIT-grupprum med Internetansluten dator och takhängd projektor har utrustats .Datorbilden projiceras på duk ( Figur 1 ) .Lärare och studenter har tillgång till EDIT via ett lösenordsskyddat intranät .Genom att datorerna är Internetanslutna kan studenterna sända hem sina inlärningsmål och frågor med e-post .Ett typiskt EDIT-scenario har en startsida där problemet kort presenteras , och därunder ligger länkar till olika fortsättningssidor .Huvuddelen av länkstrukturen döljs genom sidlänkar , som i sin tur innehåller underliggande dokument ( Figur 2 ) .Där finns också ett enkelt utvärderings- och frågesystem för att studenterna snabbt skall kunna ge återkoppling på ett scenario .Några tekniska spärrar mot att i förväg öppna scenarier finns inte , däremot en överenskommelse med studenterna om att de inte skall läsa i förväg , vilket skulle påverka gruppens arbete negativt
.Hur EDIT-scenariot användsEn basgrupp består av 6-8 studenter och en handledare .Scenariot bearbetas vid två basgruppsmöten .Vid det första analyseras de olika dokumenten i Del 1 enligt en strukturerad modell [ 14 ] , vilket leder fram till att gruppen definierar gemensamma frågor och inlärningsmål relaterade till fallet .När gruppen efter de egna studierna möts igen öppnas fallet på nytt , och de inhämtade kunskaperna diskuteras och tillämpas .Därefter öppnas Del 2 , som består av en kort epikris av fallet .Denna skall motivera överväganden som gjorts i det aktuella fallet samt belysa biologiska och andra mekanismer , utan att vara ett facit .Studenterna startar sedan ett nytt fall eller fortsätter med ytterligare material i samma scenario , som kan vara en teoretisk breddning eller vidareutveckling av det problem som fanns i Del 1 .Ett scenario består i regel av 10-20 dokument i form av texter och multimedier .Oftast startar scenariot med en enkel beskrivning av patientens symtom
och bakgrund för att sedan fortsätta med mer detaljerad information om undersökningar , behandling och fortsatt förlopp .Scenariot kan också handla om t ex patofysiologiska mekanismer eller samhällsmedicin och därigenom stimulera till frågor på både specifik och generell nivå .På stadium två ( termin 4 och 5 ) går studenterna igenom ett 30-tal fall på detta sätt , medan antalet fall på det kliniska stadiet ( termin 6 och 7 ) är mindre .På det kliniska stadiet är scenariernas uppgift i första hand att komplettera den kliniska tjänstgöringen med frågor inom basvetenskap , epidemiologi , prevention och etik .Varje scenario har också en handledarsida , som är tillgänglig bara för lärarna .Den innehåller nyckelord till föreslagna studier och skall vara en hjälp för de handledare som saknar ämnesspecifik kompetens .Det är inte tänkt att alla grupper måste komma in på alla föreslagna områden .Det är inte heller önskvärt att studenterna använder sidan som checklista , då det skulle störa kreativiteten
i PBL-processen .Att skapa ett EDIT-scenarioEtt realistiskt scenario skapas lättast om konstruktören utgår från en verklig patient med journal och aktuellt material .På läkarutbildningen har man utsett en scenarioansvarig lärare och därtill ofta en sidoansvarig lärare .Förutom texter , som anpassats för att presenteras på webben , kan scenarierna illustreras på många sätt .Ofta används fotografier , teckningar , laboratoriesvar , mikroskopiska bilder av olika preparat , radiologiska och endoskopiska bilder samt filmsekvenser av diagnostiska ultraljudsundersökningar .Därtill finns schematiska bilder över patofysiologiska mekanismer ( Figur 3 ) samt figurer och tabeller av epidemiologiska data ( Figur 4 ) .Filmmediet kan användas för att skildra möten med patienter i olika situationer .Filmsekvenser används också för att väcka känslor , vilket stimulerar till diskussion och frågor i grupperna [ 15 ] .Personal , amatörskådespelare och i några fall patienter har medverkat i filmsekvenserna
, som också använts för att illustrera arbetsmiljöer och förhållanden i andra länder .Det är viktigt att hålla PBL-scenariots funktion som intresseväckare och utmanare i åtanke under hela produktionen .De olika delarna skall ge upphov till frågor och inlärningsmål utan att ge svar .Figurer och modeller kan därför vara avsiktligt bearbetade för att inte ge lösningen på ett problem utan stimulera till vidare studier .Samtliga scenarier som läggs ut i EDIT bearbetas och redigeras därför i flera omgångar innan det görs publikt .Fakta 1Ytterligare information och ett demonstrationsscenario finns på EDITs webbplats : http://huweb.hu.liu.se/edit/Den som är intresserad av att se på fler EDIT-scenarier kan kontakta projektgruppen för att få ett tillfälligt gästlösenord : tel 013-22 86 72 eller e-post till : Kicki @huk.liu.seFigur 1 .Basgrupp med handledare arbetar med ett EDIT-scenario .Figur 2 .EDITs gränssnitt med länkar och exempel på ingress till ett scenario ( termin 4 ) .Juridiska
aspekterAnvändandet av bilder för undervisning regleras bl a genom Upphovsrättslagen och kopieringsavtal för lärare ( Bonusavtalet ) .Dessa avtal gäller emellertid inte för digital publicering på Internet eller intranät .Tillstånd från upphovsrättsinnehavaren måste därför alltid införskaffas .Det enklaste sättet att få bilder till fallen har därför oftast varit att ta fram egna nya bilder , där en lärare eller anställd har upphovsrätten .I den mån autentiskt patientmaterial används har detta avidentifierats eller medgivande inhämtats .Generella tillstånd att publicera offentligt material har inhämtats från olika myndigheter .Så kallade fria bildarkiv på nätet visar sig vid närmare granskning ofta vara låsta av upphovsrättslagarna vid permanent webbpublicering .Att länka till en källa är alltid lagligt , men länkar på EDIT-sidorna finns sällan , då ett fritt kunskapssökande eftersträvas .Därtill kräver Internetlänkar regelbunden kontroll av funktionalitet och uppdatering .Utvärderingar
och erfarenheterPilotterminerna utvärderades kontinuerligt .Data insamlades genom observationer av basgrupper , intervjuer och enkät [ 16 ] .Resultaten var positiva ( medeltal 8 av 10 som sammanfattande omdöme ) .Scenarierna upplevdes mer stimulerande och motiverande än pappersfall av både handledare och studenter .PBL-processen påverkades i positiv riktning genom att fler » brainstormar « genomfördes .Projiceringen av scenariot på väggen medförde att studenterna i gruppen fokuserade samma del av fallet .Multimedieinslagen upplevdes stimulerande att arbeta med .Studenterna föredrog korta scenarier , dvs där nytt material inte tillfördes i Del 2 , och scenarier med osäker diagnos .För handledarna innebar EDIT att mer tid måste användas för att förbereda basgruppsträffen .Dessa resultat har bekräftats av senare observationsstudier och andra utvärderingar [ 17 ] .Studenterna rapporterade också att de gick mer på djupet i studierna .Studietiden per vecka var oförändrad eller ökade något
.Användandet av digitala källor vid de enskilda studierna ökade .Negativa synpunkter hade oftast teknisk grund och kunde åtgärdas tämligen omgående .Från några studenter framkom kritik vars utgångspunkt var själva lärandet .De välorganiserade fallen upplevdes som alltför styrande .Kritik har även framförts mot att scenarierna är överlastade eller har för litet innehåll .Vissa dokument har upplevts som svåra att » brainstorma « kring , oftast har det gällt samhällsmedicinska data .Till viss del kan kritiken förklaras av en medveten förskjutning av innehållet i EDIT-scenarierna , jämfört med tidigare pappersfall , för att bättre uppfylla målen inom basvetenskap och samhällsmedicin .EDIT har bidragit till att sätta scenarierna i studiernas centrum .Kriterier för urval av och en plan för utbildningens alla scenarier för att säkerställa ökad svårighetsgrad och undvika upprepningar har lyfts fram .Nätbaseringen gör scenarierna mer offentliga inom fakulteten , vilket ökat kraven på uppgradering
och kvalitetsgranskning .I stort sett alla EDIT-fall har redan omarbetats .Den initiala kritiken rörande svårigheter med EDIT för studenter utan egen dator har upphört , vilket talar för ökad tillgång till dator .Att andra undervisningsmoment ligger rätt i tiden blir viktigare när scenarierna är lärandets motor .En föreläsning kan få en helt annan effekt om den ligger före än efter ett scenario , vilket ökar kraven på planering av terminer .På flera terminer har möten med terminsansvariga , scenariokonstruktörer och basgruppshandledare anordnats mera regelbundet än tidigare för genomgångar av fallen .KonklusionEDIT-projektet har haft pedagogisk betydelse på flera olika sätt .Det viktigaste är att scenarierna på de terminer EDIT används har förnyats och förbättrats .Användandet av multimedier har ökat möjligheterna att stimulera och utmana studenternas tänkande .Projektet har också ökat lärares och studenters IT-kunnande samt främjat en allmän pedagogisk diskussion .Terminernas hela
uppläggning har påverkats och lett till en bättre överblick av innehållet .Risken att scenarierna överlastas med alltför mycket material måste hela tiden uppmärksammas .Scenarier får inte omvandlas till läromedel genom tillägg av » normalbilder « och förklaringar av olika slag , vilket studenterna ofta önskat .Med pappersfall kan en studentgrupp hålla till i lokaler av varierande kvalitet .EDIT ställer krav på grupprum med stöldbegärlig utrustning , varför det krävs säkerhet och lås .Detta medför högre kostnader än tidigare men har också synliggjort frågor om lokalstandard och lokalbehov och lett till bättre lokalplanering .En stor fördel med EDIT är att hela eller delar av scenarier har kunnat användas på flera olika utbildningar vid HU .Ett urval av scenarier har också använts vid preparandutbildning av utomeuropeiska läkare .Projektet har därigenom bidragit till ökad samverkan mellan utbildningar och lärargrupper .För att underlätta återanvändning av material utvecklas nu en sökbar
databas med scenariokomponenter .Införande av EDIT-scenarier på läkarutbildningens tre första terminer har startats i anslutning till en aktuell curriculumförändring [ 18 ] .* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .Figur 3 .Exempel på illustration av patofysiologisk mekanism i EDIT ( termin 5 ) .Figur 4 .Exempel på epidemiologiskt material i EDIT ( termin 7 ) .SUMMARYEDIT is short for Educational Development using Information Technology .The EDIT project was initiated by the Faculty of Health Sciences at Linköping University .The aim was to develop web-based scenarios for problem-based learning ( PBL ) .Patient case studies and other medical problems or situations are illustrated by using realistic texts and multimedia , e .g .pictures and short films .Since the project started in 2001 , EDIT-scenarios have been developed for six undergraduate programmes .The project covers two years of the medical programme .The use of multimedia has introduced new possibilities
to challenge students? thinking by stimulating more senses .The different parts of a scenario are designed to raise questions without providing answers .Both students and tutors have perceived EDIT-scenarios as more motivating and interesting than the case studies on paper previously used .EDIT has contributed to improving and updating PBL-scenarios .This process has helped vitalise the discussions about pedagogical issues .For students as well as teachers , the project has lead to increased general familiarity with IT .In this paper , the project concept , practical aspects of the implementation , and pedagogical outcomes are discussed .Björn Bergdahl , Anna Fyrenius , Anne-Christine PerssonCorrespondence : Björn Bergdahl , IMV , Berzelius Science Park plan 12 , Hälsouniversitetet , SE-581 85 Linköping , Sweden ( bjobe@imv.liu.se )
