Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Vi
är många som är förvånade över att Sverige , trots att 25 procent av befolkningen i arbetsför ålder antingen är sjukskriven , förtidspensionerad eller arbetslös , ändå ligger relativt väl till i olika internationella ekonomiöversikter .Vår ekonomi tycks enligt dessa vara relativt hyfsad . » Blåbären « har befriats från arbeteJag har tidigare många gånger i tal och skrift , bl a i Läkartidningen för ett år sedan , varnat för att vi läkare genom generös sjukskrivning indirekt stryper resurser till sjukvården , som i alla fall går på sparlåga .Nu läser jag emellertid i Economist av den 3 april en recension av en bok [ 1 ] , skriven av en vid University of California , Davis , arbetande ekonom Peter Lindert , som förklarar det hela .Vad vi gjort är att vi har befriat de s k blåbären från arbete eller , som han kallar det , » harvest lemons « , dvs plockat ut de minst produktiva ur arbetskraften .Detta kan förklara varför våra produktivitetssiffror ändå håller sig väl i internationell jämförelse .Genom vår generositet att i stort sett låta patienterna själva bestämma om de vill arbeta eller inte har vi sålunda , tvärtemot vad jag tidigare trott , tydligen dragit vårt strå till stacken .Inte nog med det .ÖverdödlighetenGenom att förtidspensionera många med oklara åkommor före 55 år kommer vi att bespara vårt samhälle från ytterligare snedvridning av ålderspyramiden .Övermortaliteten bland dem som blir förtidspensionerade eller arbetslösa före 55 års ålder är enligt flera utredningar närmare 100 procent fram till 65 års ålder , jämfört med dem som fortsätter med ett arbete .Vi skall inte heller glömma att de som nu lever längre och längre , 75- 90-åringarna , är de som träget arbetat hela sitt liv åtminstone fram till över 60 år – de som hedervärt » byggde Sverige « .Uppgiften nuVad vi emellertid alla nu bör hjälpa till med är att se till att de i vissa situationer något sämre fungerande medborgarna , de med » ont « eller » utbrändhet « , kan ges andra lättare sysselsättningar
och därigenom förbättra sin egen hälsa – även om detta sker med något lägre lön .Detta måste emellertid ordnas med någon form av politisk åtgärd , i samarbete med arbetsgivarna , både de privata och de i offentlig sektor .Inom vården är exempelvis behovet skriande av hjälpande händer och ben .Emellertid säger sig varken LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin eller arbetslivsminister Hans Karlsson vilja medverka till detta då de anser att det vore att skapa en » andra klassens « medborgare .Om detta samtidigt förbättrar hälsan och förlänger livet vore det väl ändå någonting att ta fasta på , och något som också bör ligga i vår gärning som läkare .Alf Nachemson professor emeritus , avdelningen för ortopedi , Sahlgrenska Universitetssjukhuset , Göteborg alf.nachemson@orthop.gu.se
