Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Sir
George Radda , tidigare chef för brittiska vetenskapsrådet , deltog tillsammans med USAs , Kanadas , Australiens och flera andra länders forskningsrådschefer på Vetenskapsrådets symposium om forskningsfinansiering .Hans både konkreta och långsiktiga visioner om vilka områden man bör satsa på och vad detta kan ge tillbaka kunde övertyga även förhärdade skeptiker att pengar till vetenskapen är ett av samhällets bästa investeringar på sikt .Den insikten finns nog redan hos amerikanska politiker .USA satsar mest i världen på forskning per invånare räknat .Hur tänker man i Sverige ?Utbildningsminister Thomas Östros , en av huvudtalarna , höll sitt halvtimmesanförande på absolut felfri engelska och dessutom utan manuskript – sådant gör intryck på vetenskapliga möten .Själva budskapet gjorde ett blekare intryck .Det finns för lite skattepengar , och gapet mellan behov och resurstillgång kan reduceras genom att prioritera , genom att satsa på färre men internationellt mer konkurrenskraftiga
projekt och genom att bilda större och effektivare forskargrupper .Liknande förslag har väl inte löst finansieringsproblemen på andra områden , men måhända har Östros rätt .Effektiviseringar och prioriteringar är nödvändiga på alla samhällsområden , eftersom klyftan mellan faktiska resurser och behov tenderar att öka .Tron att stordrift och koncentration gynnar forskarutbildningen och främjar den s k spjutspetsforskningen finns hos vissa deltagare .Man undrar dock om unga begåvade och idérika medicinare verkligen lockas till forskarbanan genom att erbjudas möjligheten att få bli kuggar i forskningsfabriker strikt inriktade på prioriterade områden .josef.milerad@lakartidningen.se
