Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Trots
en kraftig underbemanning av läkare på Gislaveds vårdcentral håller läkemedelsförskrivningen vid receptförnyelser lika hög kvalitet som vid en vårdcentral med hög bemanning .Det visar jämförelser med en vårdcentral i Jönköping , sex mil från Gislaved .Förklaringen är att Gislaveds vårdcentral har en apotekare anställd på heltid sedan år 2001 , som jobbar på läkarens uppdrag .Det som från början var ett tidsbegränsat projekt , unikt i sitt slag , har nu permanentats .Genom bland annat utbildning av läkare och annan personal – personligen eller genom apotekarens nyhetsbrev – samt individuella läkemedelsgenomgångar med patienter , har apotekaren bidragit till en säkrare förskrivning , till att läkarna kan avsätta mer tid till annat än frågor om läkemedelsanvändningen under patientmötet , och till tryggare patienter .- Läkemedelsgenomgångarna har även lett till att enskilda patienter inte har hamnat på akutsjukhus till följd av läkemedelsbiverkningar , genom att vi i tid har upptäckt
felaktig läkemedelsanvändning , säger Kerstin Jigmo , primärvårdschef och allmänläkare .Att ta med en apotekare i vårdteamet , som dessutom tar på sig arbetsuppgifter som normalt ingår i den enskilde distriktsläkarens ansvarsområde , skulle kunna upplevas som ett känsligt revirintrång .På Gislaveds vårdcentral finns sex allmänläkartjänster , varav tre är vakanta , plus en ortoped .Men enligt primärvårdschefen och allmänläkaren Kerstin Jigmo har apotekarens medverkan enbart tagits emot positivt .- Vi läkare ska kunna se till helheten , inte bara till patientens läkemedelsanvändning , och vi är dessutom vana att arbeta med specialistsjuksköterskor i vårdteamet .Nu har vi fått ytterligare en specialist som hjälper oss inom läkemedelsområdet med frågor som rör doseringsformer , interaktioner mellan olika läkemedel etc , säger Kerstin Jigmo .- Att vi idag kan hålla en lika hög kvalitet på läkemedelsförskrivningen som en fullt bemannad vårdcentral , beror till stor del på att vi nu tänker till
mer : Är det rätt indikationer för det eller det läkemedlet ?Vi har blivit mycket mer medvetna och lärt oss fokusera mer på läkemedelsfrågor , ett område som ofta är eftersatt .Först i landet med apotekare i vårdteametGislaveds vårdcentral var först i landet med att anställa en apotekare , Judit Dénes , inom öppenvården .Det skedde inom ramen för projektet Apotekare på vårdcentral , som startade 2001 och avslutades i april 2003 .Då hade den slutna sjukhusvården i Jönköpings län redan haft apotekare i vården under tio år , och Judit Dénes kom till Gislaveds vårdcentral från Värnamo sjukhus .Under projekttiden finansierades Judit Dénes?tjänst till 60 procent av Apoteket AB och den centrala läkemedelskommittén i länet svarade för resten .Nu är Judit Dénes heltidsanställd av landstinget .Konkret handlar Judit Dénes? arbete till stor del om direkta patientkontakter , i god tid innan patienten ska på besök hos läkaren .Det kan ske genom telefonsamtal , eller att patienten kommer till henne
på besök .Två tredjedelar av patienterna som Judith Dénes träffar är kvinnor med en medelålder på 70 år .I genomsnitt har varje patient som kommer till vårdcentralen 2,4 diagnoser .- Under läkemedelsgenomgången med patienterna diskuterar vi hur och varför patienten tar vissa läkemedel , och om patienten upplever några problem av läkemedlen .- Jag har tillgång till samma journaluppgifter som läkaren .I journalen antecknar jag de läkemedel som patienter tar , och även läkemedelsrelaterade problem .Sedan föreslår jag läkaren olika åtgärder i journalen , säger Judit Dénes .Varje dag tar Judit Dénes emot omkring 10 samtal från patienter .Dessutom går hon igenom 15-20 patientjournaler per dag .I drygt hälften av patientjournalerna upptäcker Judit Dénes mellan ett och sex läkemedelsrelaterade problem .Det vanligaste problemet är patientens osäkerhet om på vilken indikation läkemedel förskrivits .Andra vanliga problem är under- eller överdosering av läkemedel , eller att läkemedel som inte borde
förskrivas fanns kvar på läkemedelslistan .En studie av projektet Apotekare på vårdcentral genomfördes av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi , IHE , efter det att projektet avslutades 2003 .Under projekttiden hade apotekaren haft kontakt med över 700 patienter och personligen träffat 550 av dessa .Under den aktuella tiden tjänstgjorde 48 läkare på vårdcentralen , ett mycket högt antal som förklaras med liten fast bemanning och en stor andel stafettläkare .Sätta ut läkemedel vanligaste åtgärdenDen vanligaste rekommendationen från apotekaren till läkaren var att sätta ut ett visst läkemedel , visade IHEs studie .I 63 procent av fallen följde läkaren denna rekommendation .- Ofta handlar det om att jag rekommenderar ett flertal åtgärder och jag kan förstå att läkaren inte kan följa samtliga rekommendationer omedelbart .Fler än åtta av tio patientsamtal leder till mellan en och åtta rekommenderade åtgärder som rör patientens läkemedel , säger Judit Dénes .De läkemedel som varit
vanligast bland dem som apotekaren föreslagit borde sättas ut , är diuretika , antikoagulantia , analgetika och NSAID-preparat .Orsaken till apotekarens rekommendationer har varit bland annat att det saknades indikation i journalen för det aktuella läkemedlet , eller att patienten upplevde biverkningar .IHEs studie visade att 39 procent av patienterna på Gislaveds vårdcentral använder läkemedel på ett felaktigt sätt , 27 procent tar läkemedlet på ett felaktigt sätt och 15 procent tar det inte alls .Huruvida apotekarens medverkan har förändrat situationen till det bättre ger IHEs studie inget svar på .Men IHEs patientenkät visar dock att patienternas kunskap ökat om varför , hur och när läkemedel ska tas efter samtalen med apotekaren , och även följsamheten kan därför antas ha påverkats i positiv riktning .Störst nytta av läkemedelslistanFör den enskilde distriktsläkaren har apotekarens medverkan bland annat inneburit att mindre tid måste läggas på samtal om nya och gamla läkemedel vid
patientmötet .IHEs läkarenkät visade att läkarna hade haft störst nytta av de läkemedelslistor som apotekaren upprättade .Primärvårdschef Kerstin Jigmo :- Patienterna tror ofta att vi läkare känner till vilka läkemedel patienter tar , och när de träffar oss vill de prata om allt som har att göra med sjukdomen .På slutet , kanske de sista 5-10 minuterna av en halvtimma , kommer vi in på läkemedelsfrågan .Därför är apotekarens aktuella läkemedelslista till stor hjälp , säger Kerstin Jigmo .Även då representanter från olika läkemedelsbolag besöker vårdcentralen för att informera läkarna , vilket normalt sker en gång per vecka , medverkar Judit Dénes .Primärvårdschef Kerstin Jigmo :- Det är viktigt att vi läkare får ta del av nyheterna som presenteras av bolagens representanter .Apotekarens medverkan gör att dessa nyheter kan sättas in i ett större sammanhang .Peter Örn peter.orn@lakartidningen.seDet vanligaste förslaget till läkaren efter apotekarens genomgång av patientens läkemedelsanvändning
är utsättning av läkemedel .Nästan lika vanligt är förslaget att se över behandlingsstrategin , byte av läkemedel och ändrad dos .Diagrammet visar antal förslag och läkarnas följsamhet till dessa under projektet Apotekare på vårdcentral .Källa : Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi .
