Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Replik
på professor emeritus Mattias Aurells inlägg » SBU , salt och hypertoni « i LT 49/2004 ( sidan 4049 ) .Som Mattias Aurell mycket riktigt påpekar är huvudbudskapet i avsnittet om saltintag och måttligt förhöjt blodtryck , att det på befolkningsnivå » sannolikt är av godo att begränsa saltintaget « [ 1 ] .Denna slutsats baseras på stora kvalitativa studier , som visat att en minskning av saltintaget med ca 6 g dagligen kan sänka blodtrycket 1-5 mm Hg [ 2-4 ] .MetaanalysenDen metaanalys i SBUs granskning som Aurell sedan hänvisar till innefattar interventionsstudier med en duration över 6 månader , och där noteras enbart mindre blodtryckssänkningar kring 1 mm Hg [ 5 ] .Att vi refererar enbart till denna enda metaanalys är inte särskilt anmärkningsvärt , då avsikten med avsnittet om icke-farmakologisk behandling var att göra en översiktlig presentation av det rådande kunskapsläget inom området .I så måtto skilde sig alltså kapitlet från den övriga granskningen av litteraturen i SBU-rapporten
.Vi har genomgående i SBU-rapporten inriktat oss på studier med behandlingslängd över 6 månader .Fler långtidsstudierNär Mattias Aurell anser att vi borde ha refererat till en annan metaanalys [ 6 ] , som gav blodtryckssänkningar i storleksordningen 5 mm Hg , så innefattar denna analys just korttidsstudier med en medianuppföljning på endast 6 veckor hos hypertensiva respektive 4 veckor hos normotensiva .För att kunna dra säkrare slutsatser för saltminskningens betydelse för blodtrycket hos befolkningen behövs sålunda fler kontrollerade långtidsstudier .
