Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Årets
upplaga av Laskerpriset gick delvis till fel forskare .Jag anser att det finns två forskare vars arbete haft en helt avgörande betydelse för utvecklingen av forskningen kring nukleära receptorers verkan och som därför , tillsammans med Jensen , borde ha tilldelats Laskerpriset .Dessa är Bert W O?Malley och Jan-Åke Gustafsson .För att återge Laskerpriset en del av dess tidigare prestige bör man snarast se över formerna för hur pristagare identifieras och bedöms .HÅKAN ERIKSSON professor , enhetschef , institutionen för kvinnors och barns hälsa , KarolinskaUniversitetssjukhuset Solna hakan.eriksson@kbh.ki.seLaskerpriset har i år tilldelats tre framstående forskare , Elwood Jensen , Ron Evans och Pierre Chambon , för » the discovery of the superfamily of nuclear hormone receptors and elucidation of a unifying mechanism that regulates embryonic development and diverse metabolic pathways « .FelbedömningJag har arbetat inom forskningsområdet för nukleära receptorer i snart 30 år och har
härvid kunnat observera alla avgörande framsteg med undantag för Jensens originalupptäckt av den första steroidreceptorn .Jag anser mig ha en mycket god uppfattning om vad som hänt inom fältet och vem som har gjort vad .Det är min absoluta uppfattning att Laskerkommittén i år delvis givit priset till fel forskare .Jag vill med detta inlägg motivera min ståndpunkt och också lyfta fram de forskare som jag anser rättmätigt borde ha harangerats .Jensens primärupptäcktKommittén har belönat Jensen för hans primärupptäckt ( påvisandet av östrogenreceptorn med hjälp av radioaktivt märkt östradiol-17_ med tillräckligt hög specifik radioaktivitet för att möjliggöra detektion av den extremt lilla proteinfraktion i cellen som utgörs av receptorprotein ; en miljondel ) och sedan gjort ett hopp i tiden på nästan 20 år , för att hitta de relativt nyligen gjorda upptäckter som utgör grunden för Evans och Chambons belöning .Enligt min uppfattning har detta » hopp « i vetenskapshistorien medfört att man
» glömt « fundamentala upptäckter och härigenom delvis belönat fel forskare .Jag anser att det finns två forskare vars arbete haft en helt avgörande betydelse för utvecklingen av forskningen kring nukleära receptorers verkan och som därför , tillsammans med Jensen , borde ha tilldelats Laskerpriset .Dessa är Bert W O?Malley och Jan-Åke Gustafsson .I början av 1970-talet var okunnigheten stor om hur steroidhormonerna utövade sin verkan .O?Malleys påvisande av att steroider kan inducera specifikt mRNA var den kanske enskilt viktigaste upptäckten för att öppna hela detta forskningsområde .En annan grundläggande upptäckt av mycket stor betydelse var fastställandet av strukturen på receptorproteinet .Av de forskare som bidragit till detta står Gustafsson i särklass genom att han och medarbetare först renade fram en steroidreceptor till homogenitet , upptäckte domänstrukturen hos NR och beskrev funktionen hos de olika domänerna , definierade » hormone responsive elements « , klonade receptorn
och var först med att fastställa den tredimensionella strukturen hos en receptordomän .O?Malleys bidragDe specifika upptäckter av genombrottskaraktär som O?Malleys forskargrupp bidragit med kan sammanfattas under beteckningen » Klarläggandet av den molekylära basen för nukleära receptorers verkan « och innefattar bl a följande nyckelstudier :* att steroider inducerar syntesen av nya RNA-arter och specifika proteiner* att steroider reglerar specifikt mRNA , och att kontrollen ligger på transkriptionell nivå* att NR kan aktiveras via ligandoberoende mekanismer* att NR föreligger i olika isoformer som skiljer sig åt funktionellt* att NR stabiliserar generella transkriptionsfaktorer ( GTFs ) vid promotorn* » Den biokemiska upptäckten « av koregulatorer ( corepressors ) .Gustafssons upptäckterPå motsvarande sätt kan de upptäckter som Gustafssons forskargrupp bidragit med sammanfattas under beteckningen » Klarläggandet av den molekylära strukturen hos NR och dennas funktionella betydelse
« och innefattar bl a följande nyckelstudier :* Upptäckten av den DNA-bindande domänen ( DBD ) hos GR och klarläggandet av dess funktion* Upptäckten av den aminoterminala domänen hos glukokortikoidreceptorn ( GR )* Upptäckten av den ligandbindande domänen som en separat enhet från DBD och från den aminoterminala domänen* Reningen av den första nukleära receptorn ( GR ) till homogenitet* Upptäckten av specifik bindning av GR till DNA samt av hormonkänsliga DNA-element i promotorn hos en glukokortikoidkänslig gen* Första kloningen av receptorgen ( GR ) -sekvenser* Bestämning av den första tredimensionella strukturen hos en receptordomän ( GR DBD )* Första upptäckten av ligander ( fettsyror ) till en orphanreceptor ( peroxisome proliferator activated receptor-_ , PPAR_ )* Upptäckten av lever X receptor _ ( LXR_ )* Upptäckten av den nya östrogenreceptorn ERß .Goldstein bestämmerLaskerkommittén domineras idag av ordföranden och nobelpristagaren Joseph Goldstein och en » inre cirkel « bestående
av nobelpristagarna Michael Brown och Al Gilman , samtliga från samma skola : University of Texas Southwestern , Dallas .Hela kommittén träffas vanligen endast vid ett kortare halvdagsmöte inför beslutet att utse pristagare och är då utlämnad till förslagen från » den inre kretsen « .I praktiken bestämmer Goldstein vilka som skall få priset .En annan komplicerande faktor är att Goldstein och Brown tillsammans med flera av Laskerkommitténs ledamöter sitter i den kommitté som utvärderar Howard Hughes-instituten .Härigenom har de under de senaste tolv åren , två gånger om året , fått höra resultaten av forskningen från en av pristagarna ( Evans ) samtidigt som de aldrig hör andra forskare från samma område eftersom de själva inte arbetar med nukleära receptorer och därför inte deltar i möten rörande dessa .Chambon har inte bidragit konceptuelltVarför är det då fel att inkludera Chambon bland pristagarna för ett pris som gäller nukleära receptorer ?Det är mycket enkelt .Han har inte gjort
någon konceptuellt viktig upptäckt som fört fältet framåt på det sätt som O?Malley och Gustafsson gjort .Utan att här gå in på detaljer kan jag konstatera att Chambons forskning är utmärkt på så sätt att den utvecklat upptäckter som gjorts av andra , men det är inte för detta som Lasker-priset delas ut .Det är avsett att belöna forskningsprestationer som » ändrat ett forskningsfält « konceptuellt .Detta har inte Chambons forskning gjort vad avser nukleära receptorer .Premisser för prisetStora och prestigetyngda belöningar som Laskerpriset har en mycket stor genomslagskraft både allmänt och i den vetenskapliga världen .Det är därför utomordentligt viktigt att ett omfattande och noggrant arbete läggs ner på att identifiera när nyckelupptäckter gjorts och av vem .Nobelstiftelsen har sedan länge byggt upp och tillämpat ett sådant system , vilket är en av de primära orsakerna till Nobelprisets status .Skall Laskerpriset återskapa en del av sin tidigare prestige bör man skyndsammast se
över formerna för hur pristagare identifieras och bedöms .** Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .* I Läkartidningen 46/2004 ( sidan 3660 ) presenterades årets Laskerpristagare med motiveringar .red