Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Två
överläkare och en tf överläkare vid en psykiatrisk klinik fälls av Ansvarsnämnden för att de , trots att patienten hade uttalade besvär med kräkningar , inte ifrågasatte om det kunde finnas andra bakomliggande orsaker än psykisk sjukdom .( HSAN 915/03 och 3296/03 )Sedan 1993 hade den då 23-åriga kvinnan vårdats flera gånger vid sjukhuset på grund av psykos .1999 noterade man att hon tvångsmässigt drack stora mängder vätska och sedan kräktes .2000 bedömde man att hon led av paranoid schizofreni .Vid ett tillfälle i april 2001 behandlades hon framgångsrikt med vätskekarens .Den 14 februari 2003 lades hon in vid sjukhuset .Hon hade försämrats efter separation från sin sambo och kräkts dagligen under en längre tid .Under vårdtiden fortsatte hon att kräkas .Den 25 mars märkte personalen att kvinnan var ostadig på benen .När de försökte hjälpa henne kräktes hon stora mängder vatten och fick sedan ett krampanfall .Under transport till akutmottagningen fick hon andningsuppehåll och blev pulslös .Återupplivning gjordes och cirkulationen återkom , men ventilationen försvårades av att rikligt med rosa skum kom upp från lungorna .Kunde inte räddasKvinnan lades i respirator på intensivvårdsavdelningen och behandlades bland annat för extremt lågt natriumvärde , 106 mmol/l .Nästa dag bedömdes hon vara hjärndöd och dödförklarades .En rättsmedicinsk obduktion visade bland annat hjärnsvullnad , som bedömdes bero på vattenintoxikation .Chefläkaren Lex Maria-anmälde dödsfallet till Socialstyrelsen .Både kvinnans mor och syster anmälde fallet till Ansvarsnämnden , som tog in kvinnans journaler och yttranden av fem anmälda , som samtliga bestred att de gjort fel .Här tar vi upp tre av dem .Tf överläkaren påpekade att han under det aktuella tillfället inte var huvudansvarig för vården av patienten och inte deltog i planeringen av den .Inte heller hade han deltagit i de regelbundna läkarsamtal som förekommit .Vid de tillfällen han kommit i kontakt med kvinnans vård hade det framkommit uppgifter
om hastigt matintag följt av kräkningar . » Hade begränsad roll « Det hade dock inte förekommit uppgifter om stort vattenintag eller rikliga kräkningar .Det hade inte heller funnits tecken på annan kroppslig sjukdom .Eftersom kräkningarna inte var nytillkomna och några mer akuta försämringar inte rapporterades hade han inte tagit initiativ till ytterligare utredningar .Med facit i hand hade det självklart varit önskvärt om detta hade skett .Med tanke på hans begränsade roll i vården och hur patientens tillstånd presenterades för honom tyckte han trots detta att han inte gjort något fel , sade tf överläkaren .Överläkare A framhöll att journalen visade att en annan läkare hade de direkta kontakterna med patienten under den tid hon vistades på avdelningen .I journalen fanns endast en anteckning av honom , daterad den 20 februari 2003 , ett familjesamtal tillsammans med kuratorn .A:s del i detta var att på kuratorns begäran helt kort specifikt diskutera patientens gastroskopiutredning
, som hade initierats av familjeläkare .Överläkare B berättade att hon träffade patienten första gången i februari 2003Patienten var under inläggningen mycket svår att närma sig .Hon var stressad , blev mer avskärmad , introvert och orolig .En initial förbättring försvann totalt efter ett försök med att återvända till rehabiliterande verksamhet , vilket inte lyckades .Hon hade tre veckor innan inläggningen separerat och B tolkade hennes försämring som utlöst av sorg över denna separation .Patientens symtom och kontaktsätt var enligt B:s uppfattning helt överensstämmande med en schizofren sjukdom , som även tidigare var väl underbyggd i journalen varför B inte såg någon anledning till att ompröva diagnosen .Allt större kräkningarPå avdelningen observerades kräkningar av allt större omfattning .Under måltider och samvaro fanns inga observationer på polydipsi , men patienten hade i anslutning till sitt rum en egen toalett och kan naturligtvis ha druckit där , menade B.Detta var ändå
ett beteende som dåligt stämde med patientens totalproblematik och hennes sätt att presentera sina kräkningar , så B » fick erkänna « att hon inte ens hade haft tanken på att patienten skulle smyga med att dricka vatten .Patientens avskärmning och svårigheterna att nå henne i sista delen av hennes liv påminde om beteendet i samband med suicidförsöket 2001 , varför det avtalades med henne att hon inte fick gå ut utan sällskap vilket hon accepterade .Det fanns således ingen anledning att konvertera till tvångsvård .Någon allvarlig risk för att patienten skulle skada sig själv på avdelningen ansåg B inte att det fanns varför extravak inte heller var aktuellt .Eftersom polydipsi inte var observerad och patientens hiatusherniae kontrollerades och behandlades av hennes husläkare och kräkningarna inte var av den omfattning som oroade gjordes inga laboratorieanalyser av kalium och natrium , vilket hon naturligtvis i efterhand skulle ha önskat hade gjorts , sade B.Bör vara varningsklockaSocialstyrelsen
ansåg att det måste ses som anmärkningsvärt att flera läkare under den vårdtid som patienten haft uttalade besvär med kräkningar inte ifrågasatt huruvida det kunde finnas ytterligare orsaker till patientens kräkningar .I stället utfördes behandlingen enbart med inriktning på separationsångest och psykisk försämring .En patients hälsotillstånd , både psykiatriskt och somatiskt , som avviker från det förväntade förloppet bör vara en varningsklocka och därför leda till en mer extensiv utredning och bedömning .Varje undersökningstillfälle ska medföra ett statustagande som motiverar den fortsatta handläggningen .Detta har i det aktuella fallet inte regelmässigt skett vid de kontakter patienten har haft med läkarna inom den psykiatriska kliniken under vårdtillfället , kritiserade Socialstyrelsen .Bedömning och beslutEn frisk människa klarar ett högt intag av vatten , som utsöndras i njurarna .Antidiuretiskt hormon ( ADH ) förhindrar att vatten utsöndras i njurarna .Vid allvarlig psykisk
sjukdom kan halten ADH i blodet öka .Även vissa mediciner som används för behandling av psykiska sjukdomar kan leda till att halten ökar , påpekar Ansvarsnämnden .När kroppens överskott på vatten inte kan avlägsnas på grund av hög halt av ADH i blodet uppstår vattenförgiftning .Första påtagliga tecken på detta tillstånd är illamående och kräkningar .När stora mängder vatten ansamlats i blodet får patienten epileptiskt anfall .Kvinnans besvär med polydipsi var känd vid sjukhuset sedan flera år och hade enligt journalen varit ett återkommande problem .Ansvarsnämnden gör samma bedömning som Socialstyrelsen .Det måste ses som anmärkningsvärt att flera läkare vid vårdtillfället i februari-mars 2003 , när kvinnan hade uttalade besvär med kräkningar , inte ifrågasatte om det kunde finnas andra orsaker till kräkningarna än psykisk sjukdom .De borde ha ordnat med provtagning för bestämning av elektrolyter i blodet och mätning av kreatinin .Kvinnan bedömdes under denna tid av överläkarna A
och B samt tf överläkaren .Dessa har av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter .A får en erinran , de två andra varnas .*
