Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
I
SBUs rapport om depressionsbehandling står i avsnittet om psykoterapeutiska behandlingsformer att det finns starkast stöd för beteendeterapi , kognitiv terapi och interpersonell terapi , medan stödet för psykodynamisk terapi är mer begränsat , delvis på grund av att terapiformen använts i ett litet antal studier .Det skriver Sten Thelander , SBU , med anledning av diskussionen nyligen i Läkartidningen om värdet av olika slags psykoterapitekniker .STEN THELANDER sakkunnig i psykiatri , Statens beredning för medicinsk utvärdering , StockholmThelander@sbu.seI diskussionen mellan professor Rolf Sandell och docent Bengt E Westling om psykoterapier är mina sympatier klart för den senares argumentation , så i det avseendet är jag jävig .Jag har däremot inga som helst problem med att acceptera studier som visar att psykodynamisk terapi är effektiv förutsatt att de uppfyller generella metodkrav .Sådana finns också , även på depressionsområdet .Depressioner är överhuvudtaget den diagnoskategori
där det är lättast att få stöd för slutsatsen att alla psykoterapier har ungefär samma effekt .SBU om depressionsbehandlingEftersom Sandell både i sin första artikel ( LT 15/2004 , sidorna 1418-22 ) och i sin replik ( LT 25/2004 , sidorna 2209-10 ; 2212 ) kritiserar SBUs rapport om depressionsbehandling [ 1 ] kan det finnas skäl att påminna om vad SBU skriver .* I punktsammanfattningen står att flera slags psykoterapier har visat effekt som är likvärdig med den av tricykliska antidepressiva och sannolikt med SSRI vid lätta och måttliga egentliga depressioner .* I sammanfattningstexten står att olika former av beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi har bäst dokumenterad effekt ( flest studier ) , men att interpersonell och psykodynamisk terapi också visats ha effekt .* I punktsammanfattningen av avsnittet om psykoterapeutiska behandlingsformer står att det finns starkast stöd för beteendeterapi , kognitiv terapi och interpersonell terapi , medan stödet för psykodynamisk terapi är mer
begränsat , delvis på grund av att terapiformen använts i ett litet antal studier .Psykodynamisk terapi som ensam behandling har aldrig jämförts med antidepressiva läkemedel till skillnad från kognitiv beteendeterapi som ingått i mer än 40 jämförande studier .SBUs krav på psykoterapistudierNär SBU värderar psykoterapistudier vill vi att dessa skall vara randomiserade och med oberoende skattare av behandlingseffekt .Vi föredrar studier av väldefinierade patienter diagnostiserade med ett allmänt använt diagnossystem och tar inte med analogstudier ( studerande som inte definierats som patienter ) .Vi är väl medvetna om problemen med utformningen av kontrollgrupp , men delar många forskares önskemål att en placebogrupp skall ingå när psykoterapier jämförs med psykofarmaka .Metaanalyser kan vara värdefulla , men många av dem som gjorts av psykoterapier har haft tvivelaktiga terapikategoriseringar och använt flera utfallsmått från samma studie utan att behandla dessa som beroende av varandra
.För flertalet ångestsyndrom saknas helt kontrollerade studier av psykodynamisk terapi , och för specifika fobier och tvångssyndrom torde väl inte ens den mest entusiastiska psykodynamiska terapeut anse sin behandlingsteknik lämplig .Det finns en studie av psykodynamisk terapi för bulimi , inga vid schizofreni eller bipolär sjukdom .För behandling av personlighetsstörningar finns ett växande empiriskt stöd för psykodynamisk terapi , ibland i förening med dagsjukvård .* Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .
