Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
Den
strikta definitionen på vitrockshypertoni är ständigt förhöjt blodtryck på läkarmottagningen men normalt blodtryck i övrigt .Hemblodtrycksmätning lämpar sig inte för diagnostik av hypertoni , men kan användas för att följa behandlingseffekt .Non-invasiv ambulatorisk blodtrycksregistrering under en ordinarie arbetsdag kan vara av värde för att utesluta eller bekräfta diagnosen vitrockshypertoni .FaktaAmbulatorisk registreringAmbulatorisk blodtrycksregistrering kan vara av värde i följande sammanhang :Stora skillnader mellan mottagnings- och hemblodtryck .Stora skillnader mellan läkar- och sjuksköterskeuppmätt blodtryck .Utvärdering av nydiagnostiserad hypertoniker utan påvisbar organskada .Övertyga patienten att han/hon inte har vitrockshypertoni .Diagnostik av sekundär hypertoni .Terapiresistent hypertoni .INGER ENSTRÖMdistriktsläkare , docent , vårdcentralenKävlinge( Inger.Enstrom@smi.mas.lu.se )När läkaren uppmäter ett förhöjt blodtryck skylls detta ofta av patienten , och många gånger
också av läkaren , på så kallad vitrockshypertoni [ 1 , 2 ] .Andra uttryck som också används är vitrockseffekt eller vitrockssvar [ 3-5 ] .Dessa båda benämningar är dock inte synonyma , vilket inte alltid framgår eftersom det i litteraturen förekommer olika alternativa definitioner på dessa båda begrepp [ 6 ] .Den strikta definitionen på vitrockshypertoni är emellertid ständigt förhöjt blodtryck på läkarmottagningen , men normalt blodtryck i övrigt [ 7 ] .Vitrockseffekt utgör trycksvaret , som uppkommer hos vissa individer , när läkaren mäter blodtrycket [ 4 ] .En individ som svarar med vitrockseffekt kan alltså ha förhöjt blodtryck även utanför mottagningen och således vara hypertoniker , vilket inte är fallet med en så kallad vitrockshypertoniker som således har isolerad mottagningshypertoni .I olika studier uppgår prevalensen vitrockshypertoni till mellan 5 och 40 procent [ 8-10 ] och är lägre ju högre mottagningsblodtrycket är [ 9 ] .Det har ibland hävdats att vitrockshypertoni
inte är ett ofarligt tillstånd [ 11 , 12 ] .Orsaken till detta är dock sannolikt att det inte rört sig om strikt definierad vitrockshypertoni .Till exempel kan nämnas att en definition som används för vitrockshypertoni är att blodtrycket är lägre hos sjuksköterskan än hos läkaren [ 13 ] .Ytterligare ett sätt , som ibland tillämpas för att försöka utröna om det rör sig om vitrockshypertoni är att mäta hemblodtryck .Antingen kan patienten själv göra detta eller någon anhörig .Vad många dock inte är medvetna om är att ett hemblodtryck på 140/90 mm Hg inte säkert innebär att individen är normoton i andra sammanhang och utesluter således inte hypertoni [ 14 ] .Ofta framgår det inte heller när och under vilka förutsättningar blodtrycket uppmätts , till exempel om det är under ledig dag eller arbetsdag [ 15 ] .Dessutom är det viktigt att mätningen sker med en testad tillförlitlig utrustning [ 16 ] .Hemblodtrycksmätning är således ingen bra metod för diagnostik av hypertoni , men kan hos intresserad
patient vara av värde för att följa behandlingseffekt .Hur fastställs vitrockshypertoni ?Hur skall man då säkrare kunna fastställa om det verkligen rör sig om vitrockshypertoni ?Kan non-invasiv ambulatorisk blodtrycksregistrering vara till någon nytta ?Rätt utnyttjad anser jag att så kan vara fallet .Registreringen bör dock ske under en ordinarie arbetsdag [ 15 ] eftersom blodtrycket påverkas av aktivitet [ 15 , 17 , 18 ] och arbetsblodtrycket är det blodtryck som bäst predikterar vänsterkammmarhypertrofi [ 19 ] .Det är således viktigt att se till att patienten inte väljer att bära mätutrustningen en särskilt anpassad dag , vilket inte är så ovanligt .Med få undantag ( till exempel taxichaufförer och löpandebandarbetare ) kan faktiskt registreringen i de flesta fall genomföras under en ordinarie arbetsdag .Patienten bör också under registreringsdygnet ha fyllt i uppgifter om när hon/han varit på arbetet , i stora drag typ av aktivitet samt ha angett tid för sänggående och uppstigning
.Hur sömnkvaliteten under registreringsdygnet varit samt om patienten varit uppe på natten bör också anges , eftersom det har betydelse för utvärderingen .Normalt sjunker blodtrycket cirka 20 procent under sömn och en utebliven sänkning kan tyda på sekundär hypertoni .När det gäller analys av blodtryckskurvan är det också en absolut fördel om det görs av den behandlande läkaren , som känner patienten och som med hjälp av dagboken tillsammans med patienten kan gå igenom dygnskurvan .Dock krävs viss utbildning för att rätt kunna tolka resultatet [ 20 ] .Det är viktigt att läkaren är medveten om att ett genomsnittligt ambulatoriskt blodtryck oftast är lägre än mottagningsblodtryck [ 21 ] .Det är därför inte adekvat att generellt tolka det som vitrockshypertoni när det genomsnittliga ambulatoriska systoliska dagblodtrycket är = 10 mm Hg lägre än mottagningsblodtrycket .Hos hypertoniker är dessutom skillnaden i absoluta tal större mellan mottagningsblodtryck och ambulatoriskt tryck
än hos normotoniker .Som exempel kan nämnas att ett mottagningsblodtryck på 180/100 mm Hg motsvarar ett genomsnittligt ambulatoriskt dagblodtryck på 157/90 mm Hg , medan 140/90 mm Hg motsvaras av 135/84 mm Hg [ 21 ] .Det råder tämligen god enighet om att ett genomsnittligt ambulatoriskt dagblodtryck < 135/85 mm Hg kan betraktas som normalt [ 22 ] , även om gränsen 130/80 mm Hg anses mer optimal [ 23 ] .Hypertoni diagnostiseras i primärvårdenDe flesta hypertoniker diagnostiseras i primärvården där det viktigaste idag tycks vara hög tillgänglighet och därför snabb genomströmning .Trots detta anser jag att det borde vara mer kostnadseffektivt om man från början så långt som möjligt ställer rätt diagnos , även om den initiala kostnaden blir lite högre på grund av större tidsåtgång .Naturligtvis är inte blodtrycksnivån det enda som bör vägas in vid den kardio- och cerebrovaskulära riskbedömningen .Andra faktorer har också betydelse .Uppgifter som behandlande läkare brukar ha bäst kännedom
om .En viss hjälp vid bedömningen av den sammantagna risken kan fås via upprättade tabeller ( SCORE ) där olika riskfaktorer vägs in [ 24 ] .Potentiella bindningar eller jävsförhållanden : Inga uppgivna .
