Här nedan följer en maskininläst version av artikeln. Observera att det saknas styckeindelning, radbrytningar, mellanslag efter skiljetecken och att det kan förekomma stavfel.
En
arbetsgrupp rapporterade förra året i JAMA ett konsensusdokument om suicid bland läkare [ 1 ] .Arbetsgruppen var tillsatt av the American Foundation for Suicide Prevention .Man anger att läkares förhöjda suicidfrekvens observerats redan 1858 i England , men att mycket liten uppmärksamhet ägnats åt problemet .Man jämför med gjorda insatser mot rökning hos läkare som lett till att denna minskat 40-60 procent , vilket medfört att läkare nu har en underrisk jämfört med normalbefolkningen vad gäller rökrelaterad cancer , hjärtsjukdom och stroke .Man konstaterar att riskfaktorerna för suicid bland läkare främst är depression och missbruk .Stressorer har inte samband med läkares förhöjda självmordsrisk , förutom i de fall där psykisk sjuklighet redan funnits .I Finland undersöktes sju konsekutiva självmord bland läkare .Alla hade befunnits ha depression , men i inget fall hade detta medfört adekvat diagnos och behandling .Arbetsgruppen diskuterar varför dessa tillstånd inte behandlas hos läkare
.Okunskap om depression och suicidalitet nämns som en viktig faktor men man skriver också att » … the medical profession does not encourage physicians to admit health vulnerabilities or seek help « .Amerikanska läkare har också en rädsla för att komma i underläge gentemot försäkringsbolag och de delstatliga myndigheter som utfärdar licens för rätten att praktisera som läkare .I det sammanhanget misstror man konfidentialiteten .Rekommendationerna från arbetsgruppen är mer forskning , att läkare själva har kontakt med en läkare för sin hälsovård , att läkare lär sig känna igen och söka för symtom på depression och att de lär ut detta till studenter och yngre läkare .Arbetsgruppens råd är lätta att instämma i , framförallt att man fokuserar på depression och missbruk men också att man pekar på svårigheterna för läkare att själva vara patienter .Samtidigt kan man kanske ifrågasätta betydelsen av allmänt hållna dokument .Konfirmerad överdödlighet i suicid föreligger veterligen bara bland
psykiatrer och kvinnliga läkare [ 1 , 2 ] .Kanske skulle det vara mer effektivt om man begränsade måltavlan till dessa kategorier för mer specifika interventioner ?Göran Isacsson goran.b.isacsson@slpo.sll.se
