Sammanfattat
En genomgång av aktuell svensk och internationell forskning visar att olika svenska och internationella studier kommer till olika slutsatser när det gäller utvecklingen av de äldres hälsa.
Till viss del kan olikheterna förklaras av skillnader i statistisk representativitet och av att olika tidsepoker studerats.
Framför allt spelar valet av hälsoindikatorer stor roll – utvecklingen över tid skiljer sig beroende på vilka hälsomått som använts.
Oavsett skillnader i metoder och statistisk representativitet verkar de äldres förmåga att klara vardagliga sysslor (IADL, »instrumental activities of daily living«) ha förbättrats.
Samtidigt rapporterar allt fler äldre specifika hälsoproblem.
Utvecklingen över tid har dock inte varit linjär. Flera undersökningar indikerar att den under 1990-talet avviker från den positiva utvecklingen under 1970- och 1980-talen.
Fortsättning på artikeln ”Hur mår egentligen de äldre?”
Motstridiga trender döljs i den genomsnittliga utvecklingen
På befolkningsnivå utgör utvecklingen över tid ett genomsnitt av ett komplext mönster av olika trender, där olika grupper kan skilja sig åt. Att olika forskare kommer till olika resultat är därför inte förvånande. För att kunna väga ihop de olika resultaten krävs att man tar hänsyn till dels de olika studiernas representativitet, dels alla de olika metodval och val av hälsoindikatorer som resultaten baserar sig på.
Att andelen självrapporterade symtom och hälsobesvär har ökat över tid verkar klart. Även om orsakerna bakom denna ökning inte är entydiga, är den rimliga slutsatsen att efterfrågan på sjukvård kommer att öka mer än om man utgår bara från befolkningsförändringarna. Likaså bör den ökade förmågan att klara vardagen, trots sjukdomar och besvär, innebära att behoven av service och hjälp inte kommer att öka i samma takt som antalet äldre i befolkningen ökar.
Samtidigt finns tecken på att utvecklingen under den senaste tioårsperioden, både i Sverige och internationellt, inte följer samma spår som under 1970- och 1980-talen. Möjligen kan detta tolkas som att allt fler motstridiga trender döljs bakom den genomsnittliga utvecklingen:
• Effekten av den medicinska paradoxen accentueras allt mer, dvs allt fler äldre och sjuka kan behandlas och överleva och kan därmed efterfråga och behöva ytterligare sjukvård.
• Allt fler äldre kan få leva allt längre som friska innan den sista oundvikliga perioden av sjuklighet och beroende inträffar.
Hur långt kan utvecklingen gå? Enligt vår bedömning är det empiriska underlaget fortfarande minst sagt bräckligt som stöd för hypotesen att fortsatta hälsovinster bland de allra äldsta åldersgrupperna skulle vara svårare att uppnå i åldrande nationer, som Sverige, än i yngre nationer, som USA och framför allt utvecklingsländerna. Inte desto mindre är det rimligt att anta att möjligheterna till fortsatta hälsovinster även bland de allra äldsta inte kan fortsätta i all oändlighet. Kanske är några av de svenska resultaten ett första tecken på en sådan avmattning.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Figur 1.Andelen personer i åldersgruppen 75–84 år som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som »dåligt« eller »mycket dåligt«, enligt Statistiska centralbyråns riksrepresentativa undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) [13].
Referenser
4. Rosén M, Haglund B. From healthy survivors to sick survivors — implications for the twenty-first century. Scand J Public Health 2005;33(2):151-5.
6. Fries JF. Measuring and monitoring success in compressing morbidity [review]. Ann Intern Med 2003;139(5 Pt 2):455-9.
8. Robine JM, Michel JP. Looking forward to a general theory on population aging. J Gerontol A Biol Sci Med Sci 2004;59(6):M590-7. 10. Thorslund M, Lennartsson C, Parker MG, Lundberg O. De allra äldstas hälsa har blivit sämre. Könsskillnaderna är stora – kvinnorna mår sämre än männen visar nya data. Läkartidningen 2004;101(17):1494-9.
11. Batljan I, Lagergren M. Kommer det att finnas en hjälpande hand? En analys av framtida behov och kostnader för vården och omsorgen om de äldre 2000–2030. Bilaga 8 till långtidsutredningen 1999/2000. Stockholm: Finansdepartementet; 2000.
12. Lagergren M. Utvecklingen av de äldres hälsa och levnadslängd. Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum; 2004.
13. Larsson K, Thorslund M. Äldres hälsa. I: Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen; 2005. p. 271-90.
17. Freedman VA, Crimmins EM, Schoeni RF, Spillman BC, Aykan H, Kramarow E, et al. Resolving inconsistencies in trends in old-age disability: Report from a technical working group. Demography 2004;41(3): 417-41.
23. Spillman BC. Changes in elderly disability rates and the implications for health care utilization and cost. Milbank Q 2004;82(1):157-94.
24. Jacobzone S, Cambois E, Robine JM. Is the health of older persons in OECD countries improving fast enough to compensate for population ageing? OECD Economic Studies 2000;30(1):149-83.
28. Zack MM, Moriarty DG, Stroup DF, Ford ES, Mokdad AH. Worsening trends in adult health-related quality of life and self-rated health – United States, 1993–2001. Public Health Rep 2004;119(5):493-505.
30. Parker MG, Ahacic K, Thorslund M. Health changes among Swedish oldest old: Prevalence rates from 1992 and 2002 show increasing health problems. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. In press.
33. Freedman VA, Martin LG, Schoeni RF. Recent trends in disability and functioning among older adults in the United States: A systematic review. JAMA 2002;288 (24):3137-46.
34. Robine JM, Romieu I, Michel JP. Trends in health expectancies. In: Robine JM, Jagger C, Mathers CD, Crimmins EM, Suzman RM, et al, editors. Determining health expectancies. Chichester: John Wiley & Sons; 2003. p. 75-101.
38. Parker MG, Thorslund M, Lundberg O. Physical function and social class among Swedish oldest old. J Gerontol 1994;49(4):196-201.
42. Rodgers WL, Ofstedal MB, Herzog AR. Trends in scores on test of cognitive ability in the elderly U.S. population, 1993-2000. J Gerontol B Psychol Sci Soc Sci 2003;58(6):S338-46.
43. Cutler DM. Intensive medical technology and the reduction in disability. In: Wise DA, editor. Analyses in the economics of aging. (NBER-C) National Bureau of Economic Research Conference Report. Chicago, Illinois, USA: University of Chicago Press; 2005. p. 161-79.
45. Crimmins EM. Trends in the health of the elderly. Annu Rev Public Health 2004; 25:79-98.
47. Crimmins EM, Saito Y. Trends in healthy life expectancy in the United States, 1970–1990: Gender, racial, and educational differences. Soc Sci Med 2001;52(11): 1629-41.
Summary
SUMMARY
As expected life span increases, researchers are asking if the years added to life are healthy or characterized by illness and disability. The question of compression or expansion of morbidity is complex and entails numerous methodological challenges. International and Swedish health trends in elderly populations are reviewed. Differences in methods concerning sampling, time period and health indicators make comparisons difficult and can explain why studies have divergent results. Despite the differences, a general trend can be seen showing an increase in poor health during the late nineties. However, the trend is seen primarily in disease and functional limitations, but not disability. If this is the case and this trend continues, the future may bring less disability than would be expected according to todayÕs calculations based on demographic development. But at the same time, demands for medical care may increase due to increases in chronic illnesses that can be managed but not cured.
Mats Thorslund, Marti G Parker
Correspondence: Mats Thorslund, Aging Research Center, Box 6401, SE-113 82 Stockholm, Sweden Mats.Thorslund@neurotec.ki.se
