Patologen Robin Warren, född 1937, och mikrobiologen Barry Marshall, född 1951, vid University of Western Australia i Perth, Australien, har tilldelats årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De får priset för upptäckten av bakterien Helicobacter pylori och dess koppling till inflammation i magsäckens slemhinna, liksom till sår i magsäcken eller tolvfingertarmen. Dittills hade inställningen varit den att dessa sjukdomar var välfärdssjukdomar, orsakade av främst stress och andra faktorer i livsstilen.
Marshall och Warren studerade i början av 1980-talet biopsier från ett 100-tal patienter. Från flera av dessa biopsier lyckades de efter många försök att odla fram en då okänd bakterieart, som sedan fick namnet Helicobacter pylori, och de fann att denna bakterie fanns hos nästan samtliga patienter med inflammation i magsäckens slemhinna eller med sår i tolvfingertarmen eller i magsäcken.
De kunde senare, liksom även andra forskare gjorde, visa att magsår helt kan botas endast genom att dessa bakterier eliminerades från magsäcken. Då behandlingen bestod i att bara påverka produktionen av saltsyra ledde det på sikt till att patienterna drabbades av återfall.
Nu vet man att omkring 50 procent av alla människor bär på bakterien Helicobacter pylori. Det är också ett etablerat faktum att bakterien orsakar mer än 90 procent av såren i tolvfingertarmen och cirka 80 procent av såren i magsäcken. Normalt infekteras man redan i de tidiga barnaåren, ofta genom överföring mellan mor och barn, och bakterien finns som regel kvar under hela ens liv.
Kan orsaka tumörsjukdomar
Endast 10–15 procent av de individer som bär på Helicobacter pylori i magsäcken insjuknar någon gång i livet i ulkussjukdom. Det finns också ett klart samband mellan bakterier och magsäckscancer, liksom för en speciell form av lymfatisk tumör i magsäcken, kallad MALT.
Risken för tumörsjukdomar är beroende av vilken del av magsäcken som blir infekterad.
– MALT är en tumör som kan gå tillbaka om patienten får behandling med antibiotika och bakterien elimineras, och kopplingen är därför mycket tydlig, säger Erna Möller, professor i klinisk immunologi och ledamot i Nobelförsamlingen.
Men det finns individuella skillnader i risken att drabbas av ulkussjukdom eller tumörsjukdom, skillnader vars orsaker idag inte kan förklaras. Det har först på senare tid funnits tillgång till djurmodeller för att studera olika sjukdomsmekanismer vid ulcussjukdom och magsäckscancer.
– Det finns en stor mängd variationer på Helicobacter pylori, och förmodligen kan skillnaderna till viss del ha att göra med bakteriens karaktär. Vissa innehåller genetiska delar som har visat sig uttrycka mer toxiska ämnen än andra, men dessa speciella varianter av bakterien finns i vissa fall även hos helt friska individer. Vi vet exempelvis inte varför cancer i magsäcken, som minskat kraftigt i många andra länder, är en förhållandevis vanlig sjukdom i Japan. Kan det beror på faktorer i dieten? undrar Erna Möller.
– Förmodligen är det ett samspel mellan faktorer hos bakterien och faktorer hos värden, och mycket av dagens forskning handlar om att försöka förstå dessa mekanismer bättre. Men det finns inga bra djurmodeller, annat än just ökenråtta som först nyligen blev tillgänglig.
Publicerad:
Läkartidningen 39/2005
Lakartidningen.se