Geriatrik förblir en egen medicinsk basspecialitet i det nya systemet med 31 bas-, 23 gren- och 2 tilläggsspecialiteter. Socialstyrelsens förslag att göra geriatrik till en grenspecialitet inom internmedicin mötte starka protester, och delar av de invändningar som framförts från den medicinska professionen finns med i regeringens argument för att behålla geriatrik som egen specialitet. Det handlar bland annat om den demografiska utvecklingen, som leder till en allt äldre multisjuk befolkning och ett stort behov av geriatriker.
För Svensk förening för geriatrik och gerontologi kom regeringens beslut som en glad överraskning. Det berättar föreningens nytillträdde ordförande Anne Ekdahl som är verksamhetschef på geriatriska kliniken vid universitetssjukhuset i Linköping.
– För oss är det jätteviktigt av flera skäl att förbli en egen basspecialitet. Geriatrik är ett mycket brett område, det innefattar kirurgi, ortopedi etc, och ska man bli en duktig geriatriker blir det svårt att fylla på med alla dessa kompetensområden efter det att man först genomgått en specialistutbildning i internmedicin. Det är bättre att skräddarsy basutbildningen i geriatrik så att den anpassas till en äldre patientgrupp.
– Dessutom är det många kvinnor som väljer geriatrik. Förlängs utbildningen genom att man först måste läsa en internmedicinsk utbildning blir det förmodligen betydligt svårare att locka kvinnor till geriatriken, säger Anne Ekdahl.
Socialmedicin och reumatologi förblir basspecialiteter
Socialmedicin skulle helt försvinna som egen specialitet enligt Socialstyrelsens förslag från 2003. Den förblir nu en enskild basspecialitet. Även reumatologi, som först föreslogs bli grenspecialitet till internmedicin, förblir basspecialitet. Regeringens argument för att behålla reumatologi som egen basspecialitet är bland annat att dess självständighet som specialitet ökat till följd av flera forskningsgenombrott som lett till nya behandlingsmöjligheter.
Gynekologisk onkologi skulle enligt ursprungsförslaget försvinna helt som egen specialitet. Nu blir den i stället en grenspecialitet till onkologi. Regeringen menar att det vore olyckligt att bryta sönder en existerande god gynekologisk cancervård som vid en internationell jämförelse har mycket goda resultat.
– Vi är många, både inom professionen och patientföreningar, som har kämpat för att behålla gynekologisk onkologi som en medicinsk specialitet. Regeringens beslut är ett erkännande av de goda resultat som vi uppnått, säger Maria Bjurberg på gynsektionen, onkologiska kliniken vid universitetssjukhuset i Lund, samt ledamot i styrelsen för Svensk förening för gynekologisk onkologi.
– Eftersom vi blir en grenspecialitet till onkologi kommer vi att närma oss den specialiteten, vilket innebär att utvecklingen inom allmän onkologi även kommer våra patienter till del.
Nationellt råd inrättas 1 mars 2006
Klinisk fysiologi, som enligt det första förslaget skulle integreras med radiologi och bilda en ny specialitet kallad bild- och funktionsmedicin, blir nu en grenspecialitet till bild- och funktionsmedicinska specialiteter.
I enlighet med Socialstyrelsens ursprungliga förslag, beslutade regeringen att smärtlindring och akutsjukvård blir tilläggsspecialiteter, och att barn- och ungdomsradiologi, koagulations- och blödningsrubbningar, skolhälsovård samt klinisk näringslära försvinner som egna medicinska specialiteter.
Regeringen beslutade även att inrätta ett nationellt råd under Socialstyrelsen. Rådet ska bistå Socialstyrelsen med att utarbeta målbeskrivningar för de olika specialiteterna, främja utbildningen av handledare inom ST-utbildningen, följa upp kvaliteten på utbildningen, etc. Rådet inrättas den 1 mars 2006. Dessutom beslutade regeringen att meriter från forskarutbildning ska tillgodoräknas i ST-utbildningen.
