Göran Isacsson skriver i LT 1/2006 [1] att ingen psykosocial intervention visat sig effektiv vare sig mot upprepad självförgiftning eller annat självdestruktivt beteende. Om Isacsson inkluderar psykoterapi i begreppet psykosocial intervention är detta ett felaktigt påstående eftersom det finns flera studier där psykoterapi visat sådana effekter.

För självförgiftning finns det åtminstone en studie där psykodynamisk psykoterapi visat sig ha god effekt [2]. I studien fördelades 119 patienter som vårdats på en akutmottagning efter att ha förgiftat sig själva slumpmässigt till fyra gångers psykodynamisk psykoterapi eller till sedvanlig vård. Under uppföljningstiden på sex månader var det 9 procent av de patienter som fått psykoterapi som skadade sig själva igen jämfört med 28 procent av de som fått sedvanlig behandling. Skillnaden var signifikant.

Isacsson skriver att termen självmordsförsök för avsiktlig självförgiftning i det stora flertalet fall är missvisande eftersom avsikten sällan varit att ta livet av sig. Detta stämmer dock inte för patienterna i den här redovisade studien. Av de som fick psykodynamisk psykoterapi hade 14 procent lämnat ett självmordsbrev, för 15 procent fanns det andra tecken på planering och 47 procent uppgav en önskan att dö.

I en studie som påminner om den ovan redovisade fördelades 120 patienter som vårdats på akutmottagning efter självmordsförsök till tio gångers kognitiv terapi eller till sedvanlig behandling [3]. Under uppföljningstiden på arton månader försökte 24 procent av de patienter som fått psykoterapi ta sitt liv jämfört med 42 procent av de som fått sedvanlig behandling.
Dessutom finns det flera mindre studier som visat på liknande effekter på självskadande beteenden och självmordsförsök som de ovan redovisade. Ett exempel är en gruppterapi som kombinerat tekniker från psykodynamisk psykoterapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi (DBT) där andelen ungdomar som gjort upprepade nya självskadehandlingar signifikant minskat [4]. Ett annat exempel är att både psykodynamisk psykoterapi och DBT signifikant minskat både självskadebeteende och självmordsförsök hos patienter med diagnosen borderline personlighetsstörning [5, 6].

Sammantaget finns det således stöd för att psykosociala insatser i form av psykoterapi har god effekt på självförgiftning, andra självskadebeteenden och självmordsförsök. Så vitt jag känner till saknas studier där farmakologisk behandling i kontrollerade randomiserade studier uppvisat lika goda resultat. Ett möjligt undantag är litium där mycket talar för att preparatet kan ha en självmordsförebyggande effekt.
Metaanalyser baserade på delvis olika studier ger dock motsägande resultat vilket gör att säkra slutsatser ännu inte kan dras [7, 8].