– Internationella jämförelser är inte särskilt sporrande för oss längre, för vi ligger så bra till!
Det sa Roger Molin, biträdande avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som tillsammans med Socialstyrelsen i förra veckan presenterade jämförelser mellan de svenska landstingen. Han menar att det nu är dags att göra inhemska jämförelser.
Landstingen har jämförts utifrån knappt 60 parametrar. Av dessa rubriceras 35 som ”medicinska resultat”, tolv av dessa är uppdelade på kön, vilket i praktiken innebär att 47 medicinska resultat jämförts mellan landstingen. I en översikt har man delat upp resultaten i tre klasser: grönt för placeringar i den bästa tredjedelen, rött för den sämsta tredjedelen och gult för mellankategorin. Kronoberg placerar sig då i den bästa tredjedelen i nästan hälften av alla kategorier som anger medicinska resultat. Norrbotten och Gotland är de som oftast hamnar i den sämsta tredjedelen beträffande medicinska resultat (se sidorna 24-25 i rapporten). Om man slår ihop samtliga kategorier – medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader – är Halland det landsting som får flest gröna placeringar. Och trots att författarna bakom rapporten poängterar det olämpliga i att dra slutsatser utifrån sådana räkneövningar kommenterar Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund just det resultatet:
– Det är ingen hemlighet att det finns en social skiktning för sjukdomar, säger han och hänvisar till att Halland är ett landsting med välbärgade invånare.
Halland har de näst lägsta hälso- och sjukvårdskostnaderna per invånare, 13 499 kronor, medan Norrbotten, som har flest röda placeringar räknat på samliga kategorier, har högst kostnader, 16 689 kronor (se diagram D:1, sidan 100 i rapporten).
– Höga kostnader är ingen garanti för hög kvalitet, men vi har inte vågat säga det motsatta, att låga kostnader ger hög kvalitet …, säger Roger Molin på SKL.
De intressantaste jämförelserna kanske ändå görs utifrån de enskilda parametrarna. En del visar på likvärdiga medicinska resultat över landet. Till exempel överlevnad i bröstcancer och dödlighet i hjärtinfarkt (se diagram A:5, sidan 36 respektive diagram A:21, sidan 58 i rapporten). Den femåriga relativa överlevnaden i bröstcancer är 87 procent för riket totalt och varierar mellan 83,6 procent på Gotland och 89,8 procent i Uppsala läns landsting. Andelen döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt ligger på 31,1 procent för kvinnor och 33,6 procent för män räknat på hela riket. I Örebro är dödligheten högst för både kvinnor och män, 35,5 respektive 37,6 procent. För kvinnor är dödligheten lägst i Kronoberg (26,7 procent) och för män i Uppsala (28,6 procent). Noteras kan att Norrbotten har, i sammanhanget, hög dödlighet för män men låg för kvinnor (35,9 respektive 28,5 procent).
Kjell Asplund säger att små skillnader mellan landstingen kan vara en effekt av just öppna jämförelser.
– Sedan det stora hjärtregistret [Riks-HIA, red:s anmärkning] öppnades har skillnaderna minskat, säger han.
Men det finns alltså också stora skillnader mellan landstingen. Till exempel kan man konstatera att dubbelt så många män dör ”i onödan” på Gotland som i Uppsala läns landsting (52,6 jämfört med 26,7 per 100 000 döda i ”åtgärdbar sjukvårdsrelaterad dödlighet”. I rapporten manas till försiktighet i tolkningen eftersom det finns olika praxis i de olika landstingen när det gäller att ställa diagnos. Bland kvinnorna är skillnaderna i åtgärdbar dödlighet mindre men fortfarande stora mellan landstingen. I Uppsala, som ligger bäst till, dör 21,6 kvinnor per 100 000 medan det i grannlänet Gävleborg dör 36,9 per 100 000.
En annan markant skillnad är den som gäller patienter behandlade med primär perkutan koronarintervention (PCI) vid akut hjärtinfarkt med EKG-påvisad ST-höjning eller vänster grenblock. Medan endast några få procent av de aktuella patienterna fick ballongvidgning i Västernorrland var andelen 60 procent för männen i Uppsala och 56 procent för kvinnorna i samma landsting. På Gotland, i Norrbotten och Jämtland saknas behandling med PCI helt och hållet.
Enligt Kjell Asplund är syftet med att nu sammanställa och offentliggöra jämförelserna att stimulera sjukvården till ett ”ännu bättre” resultat. Kjell Asplund kallade årets rapport för ett etappmål och flaggade för mer detaljerade jämförelser i framtiden. Nästa rapport kommer hösten 2007.

Läs hela rapporten på http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=406&A=23426&FileID=116358&NAME=Oppna%5FJamforelser%5FRapport%5F19+juni.pdf

Se detaljerade resultat landsting för landsting på
http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=406&A=23426&FileID=116359&NAME=Bil%5FLandstings+%2D+profiler.+Slutl.pdf