– Patienten har fått intensivvård i tio dagar nu och är underbensamputerad, säger överläkare Per-Olof Eklund vid Blekingesjukhusets infektionsklinik i Karlskrona.
Han betecknar tillståndet för patienten som stabilt men fortsatt allvarligt.
Samtidigt vill Smittskyddsinstitutet och de läkare som LT varit i kontakt med tona ner riskerna för att smittas av Vibrio cholera. Den bakterie som är aktuell i de tre Blekingefallen bildar inte toxiner och kan därmed inte ge upphov till den allvarligare formen av kolera med svåra diaréer (ibland kallad »äkta« eller »klassisk« kolera).
Den som badar i hav och insjöar med öppnar sår löper alltid risk att drabbas av infektioner och då finns det andra mikroorganismer som kan orsaka minst lika svåra symtom eller sepsis. Aeromonas och Plesiomonas Shigelloides är två exempel på bakterier som kan förekomma i våra badvatten.
– Det här är egentligen gammal kunskap, säger Carl-Johan Fraenkel som är biträdande smittskyddsläkare i Blekinge. Vad som är anmärkningsvärt är att vi fått en ansamling av fall under en till två veckor.
Samtidigt kan det vara intressant att titta närmare på förekomsten av Vibrio cholera inför framtiden, menar han.
För att bakterien ska trivas och växa till ordentligt krävs det rätta samspelet mellan vattentemperatur, salthalt och algförekomst.
Thor-Axel Stenström, professor och chef på sektionen för vatten- och miljömikrobiologi vid Smittskyddsinstitutet, vill inte kalla sensommarens sjukdomsfall för ett utbrott utan ser det hela som tre separata fall.
– Det är ett observandum men det blir ingen större utredning från vår sida.
Bakterien trivs bäst när salthalten ligger mellan 0,2 och 1 procent men den kan även växa utan tillskott av salt, enligt Thor-Axel Stenström. Det troliga är att Vibrio cholera finns i låga halter utmed hela den svenska kusten. Infektioner uppträder då och då; alltid under sommarperioden när vattnet är varmt. Troligtvis krävs det ganska höga halter av bakterien i kombination med ett sänkt immunförsvar för att infektionen ska få fäste.
– Som läkare ska man ha klart för sig att det är en viktig differentialdiagnos vid sår- eller öroninfektioner, säger Thor-Axel Stenström.
Enligt Per-Olof Eklund, infektionsläkare i Blekinge, har de patienter som varit talföra vid ankomsten till sjukhuset klagat över mycket illaluktande sår som uppkommit inom två till tre dagar efter bad i Östersjön. Samtidigt är diagnosen Vibrio cholera enkel att ställa genom en vanlig bakteriologisk sårodling.
Den »klassiska« eller »äkta« koleran var en fruktad sjukdom i Sverige under 1800-talet. Mellan 1834 och 1874 skördade 11 olika koleraepidemier cirka 37 000 svenska människoliv, enligt Smittskyddsinstitutets webbplats. I dag förekommer denna allvarliga typ av kolera framför allt i Afrika, Asien och Latinamerika. De bakterier som lever i våra nordiska vattenmiljöer tycks helt sakna toxingener och kan därmed inte ge upphov till den allvarligare formen av sjukdomen.

Fakta Vibrio Cholera

Den bakterie som under sommaren orsakat infektion hos minst tre patienter i Blekinge är en icke agglutinerande och icke toxinbildande variant av Vibiro Cholera. Denna variant av bakterien kan inte orsaka så kallad klassisk eller äkta kolera, däremot kan den ge upphov till extern otit eller svåra sårinfektioner med risk för sepsis.
Symtomen uppträder vanligtvis inom 2-3 dygn efter smitta och kännetecknas av illaluktande sår och erysipelas (rosfeber). Bakteriologisk provtagning sker som vid vanlig sårodling. Om misstanke finns om kolerasmitta bör detta anges på laboratorieremissen, men om bakterien är närvarande hittar man den på laboratoriet, även utan frågeställning.
När det gäller andra laboratorieprover kan man förvänta sig klassiska infektionsmarkörer (höga leukocyter, c-reaktivt protein och koagulationspåverkan) efter svårighetsgraden på infektionen.
Källa: Karin Jung, bakteriolog, Karolinska Universitetslaboratoriet samt http://www.smittskyddsinstitutet.se