Vårdguide, vårdlots eller rentav en coach? Partiernas förslag är förvillande lika. Fortfarande är det dock oklart hur dessa framtida samordnare i sjukvården ska fungera i praktiken. I Norge ser man husläkare som dessa coacher.

I veckan kom ännu ett vallöfte. Den här gången var det moderaterna som på DN Debatt presenterade förslaget om att patienter med stora vårdbehov ska få tillgång till individuella vårdguider för att hitta rätt i hälso– och sjukvårdsapparaten. Partiet sa att man hade tagit intryck av såväl Läkarförbundets som Vårdförbundets idéer om närsjukvård.
– Vårdguider ska vara välutbildad personal som känner till vården väl, ja de ska vara navet i sjukvården. Parallellen är de personliga ombud som finns för psykiskt sjuka. Socialstyrelsens utvärdering visar att patienterna känner en ökad trygghet och att de fått en större livskvalitet efter att de fått stöd, säger Cristina Husmark Pehrsson, riksdagsledamot (m).
Socionomer och kuratorer är några exempel på yrkesgrupper som kan vara guider, menar hon. De kan befinna sig på såväl kommunal– som landstingsnivå. Enligt Husmark är det dock bara äldre och personer med stora vårdbehov, i Sverige uppgår de till cirka 300 000 personer, som behöver detta stöd.

Regeringens Ylva Johansson kontrade dagen efter med att säga att vårdlotsar till multisjuka med svåra diagnoser länge funnits i socialdemokraternas sjukvårdsprogram.
– Dessa lotsar ska finnas som hjälp för de allra svårast sjuka. Är du exempelvis diabetiker har du ju redan kontakt med specialister, säger Conny Öhman, riksdagsledamot (s).
Olika yrkesgrupper kan komma i fråga för dessa tjänster, menar han. En äldre person på serviceboende kan lotsas av en undersköterska medan en hemmaboende får stöd av distriktssköterskan. En psykiskt sjuk person vänder sig till en psykiater som fått denna roll.

Är det möjligt att vara lots om man inte har det medicinska ansvaret?
– Ja, dessa vårdlotsar har ansvaret att se till att det bokas tid och att patienten når fram till rätt person för bedömning. Det är någon som har det samlade ansvaret, säger Conny Öhman.

Även andra partier pläderar för vägvisare i vården. Centerpartiet talar varmt om lotsar på vårdcentraler – fast här riktat till alla patienter.
– Moderaterna hade en begränsning till multisjuka, men vi anser att alla ska ha rätt till en vårdlots. Det kan vara en familjeläkare men också någon annan i vårdteamet på vårdcentralen, säger Kenneth Johansson, riksdagsledamot (c), som tror att finansieringen av satsningen »mer är en organisatorisk fråga«.
– Om man på detta sättet snabbare kan få folk att komma till rätt vård blir det vinst ändå.

I Norge finns en motsvarighet till vårdlotsar. Åtminstone anser norske läkaren Ola Jøsendal, ledare för Norsk samfunnsmedisinsk forening, att husläkarna har fått denna roll. Den nationella husläkarreformen 2001 i Norge har lett till att 99 procent av norrmännen har en egen personlig läkare att gå till.
– Det är inget tvivel om att dessa läkare i primärvården är dessa coacher. Med detta fastläkarsystem (husläkarsystem, red anm) på lokala hälsocenter kan de hjälpa människor till rätt vård, säger Ola Jøsendal.

En utvärdering av läkareformen förra året visar att fler patienter (än före reformen) kände att läkarna hade tillräckligt med tid för dem under konsultationen. Å andra sidan, de flesta var emellertid nöjda före husläkarsystemet och var nöjda också efter införandet. Och det omvända: ju sjukare man upplevde sig vara, desto mindre nöjd var man med tiden hos läkaren. Undersökningen visar också att de flesta patienter upplever att väntetiden gått ner, framför allt äldre.

– Även läkarna är nöjda, men vissa populära läkare känner också att de har ett tyngre och större ansvar med allt fler patienter, säger Jøsendal, som inte tycker att andra grupper kan vara lika bra coacher.
Varför inte – läkarna har ju redan ett så stort ansvarsområde?
– Allmänläkare har mest kunskaper. De är generalister och kan allmänmedicn, psykiatri, förebyggande vård och kan därför ge bättre hjälp, menar Jøsendal.