Att det blev en kristdemokrat som fick socialministerposten var väntat. Själv är han nöjd med den drömroll han eftertraktat. Varför ville han ha den posten?
– Därför att jag ser stora möjligheter till förbättringar inom vården. Det är frågor som många människor bedömer så viktiga, säger Göran Hägglund.
Den allra första frågan han tänker ta tag i är att förbättra tillgängligheten till vården.
–De flesta människor tycker att dagens sjukvård är bra, men vägen dit är ofta lång och besvärlig. Vårdköerna måste minska. Först måste vi ta bort en del av bekymren, till exempel stopplagen, så att vården öppnas för fler aktörer och personal som vill driva egen verksamhet, vilket ger en bättre kvalitet i vården.
Vårdgarantin ska lagstiftas, lovar han.
– Det viktigaste är att patienter får bättre information om var köerna är kortast och alternativen finns. Om det finns operationsplatser i till exempel Västerbotten ska det vara möjligt att operera sig där. Man ska kunna flytta mellan landsting, säger han.
Men hur lagen ska formuleras, tillämpas och följas upp i domstol kan han inte svara på.
– Jag vill vara lite försiktig med att ange hur allt ska lösas kring lagstiftningen.

Stopplagen ska tas bort, något som är »förhållandevis enkelt«, menar ministern, som dock inte vill ge ange någon tidsplan. Ska man tillåta att akutsjukhusen »säljs ut«?
– Jag har ingen principiell ovilja till detta. Det viktigaste är att patienter har vård inom räckhåll. Men universitetssjukhus blir det svårare att sälja eftersom vissa delar rör forskning, säger Göran Hägglund.
Apoteksmonopolet lär också försvinna inom mandatperioden.
– Men det är viktigt att vi gör det på ett omsorgsfullt sätt. Det ska bli möjligt att sälja läkemedel i butik.

Frågan om vårdlotsar får också ett vagt svar. Det är för tidigt att säga vem som ska »guida« i vården, menar han, eftersom det finns olika tankar huruvida det ska vara läkare, sjuksköterskor eller andra yrkesgrupper. Göran Hägglund undviker också att »skriva ut recept« kring den påtalade läkarbristen i landet och han vill inte fördjupa sig i frågan om ett eventuellt införande av husläkarsystem.
Frågorna om förebyggande vård har inte fått något stort utrymme i regeringsförklaringen. Men ministern understryker att folkhälsofrågorna är ett fortsatt gemensamt samhällsansvar samt ett egenansvar för människor som måste ta hand om sin hälsa.
Flera borgerliga politiker har nämnt att Folkhälsoinstitutet ska läggas ned – stämmer det?
– Nej, det finns inga sådana planer.
Det har talats om Hägglund-effekten. Den leende medievänliga figuren som skapat rubriker som »bäst i tv-debatter«, men också om »fettskatt« och »supernannies i kommuner«. Han har kallats konservativ bakåtsträvare efter att ha placerat sitt parti strax höger om moderaterna. När han nu ska leda det sociala Sverige hamnar han i de politiska marker han trivs bäst i. Vården och omsorgen. Men hans kunskaper om sjukvården är begränsade.
– Jag har en bror som är sjuksköterska och en mamma inom äldreomsorgen, säger han och skrattar. Jag har också varit aktiv i landstingspolitiken i Jönköpings län. Annars har jag följt vårdfrågorna under lång tid.