Kommentar till artikeln »Benmärgsceller ger kanske bättre hjärtfunktion efter hjärtinfarkt« (Läkartidningen 41/2006, sidorna 3088-9), författad av professor Christer Sylvén:
Det vore intressant att erfara vem eller vilka som varit referenter för detta arbete. Redan rubriken att benmärgsceller kanske ger effekt väcker intresse. Det är ju sällan man i en klinisk översikt meddelar något som kanske äger rum.
När jag sedan går vidare i artikeln inser jag jag att kanske innebär alla spekulationer.
I fjärde stycket, första spalten står:
»Dubbelblinda, placebokontrollerade studier har också rapporterats det senaste året. För intrakoronar tillförsel av benmärgsderivat har fyra studier rapporterats och för G-CSF-stimulering två studier [6-11]. Gemensamt och oväntat för dessa studier är att det i kontrollgruppen under observationstiden (3–18 månader) inte sker någon signifikant försämring av vänsterkammarfunktionen mätt som vänsterkammardimension eller som ejektionsfraktion. Medelejektionsfraktionen i de studerade grupperna har legat omkring 50 procent.«
Något resultat av behandlingen i de kontrollerade studierna meddelas icke. Däremot står i nästa stycke, mitten:
»Marginella, signifikanta förbättringar av vänsterkammardimension eller ejektionsfraktion har rapporterats« (utan referens).
I vilka studier, alla eller några?
Därefter förs ett allmänt resonemang med hänvisning till andra undersökningar, tills man kommer till mellan-rubriken i sista stycket: »Fortsatt forskning på två fronter«.
Där meddelas att »Medan de två studierna med G-CSF-behandling varit helt negativa har intrakoronar infusion av benmärgsderivat givit en viss förbättring av vänsterkammarfunktionen i åtminstone två studier« (utan referens). Är det fråga om två, tre eller flera? I så fall vilka?
Jag har svårt att ur denna skrivning tolka vad de studier som finns i referensförteckningen 6-11 egentligen innehåller.
Referensförteckningen är emellertid intressant även ur en annan synpunkt. Orlic och medarbetare har under år 2001 i tre olika tidskrifter publicerat vad som förefaller vara samma resultat av direktinjektion av EPC i infarcerat myokard [3-5].
För det kan väl knappast vara olika studier med samma metodik som publicerats samma år?
Kan författaren eller referenten, eller båda, upplysa om vad den kliniska översikten egentligen innehåller?