I Ansvarskommitténs utredning, som lades fram i våras, fanns ett förslag om en samlad patientlag med rättigheter, en fråga som sedan skulle utredas vidare. Men ingen av kommitténs utredare trodde då på en lag med utkrävbara skyldigheter, enligt uppgifter till LT nr 46 2006. Då skulle man frångå grundpelarna i den svenska hälso- och sjukvårdslagen som är uppbyggd på att landsting, kommuner och vårdpersonal har skyldigheter gentemot den enskilde patienten. Kritiker har hävdat att en lag utan reella rättigheter förblir tandlös, andra har velat se mjukare påtryckningsmetoder.
När socialminister Göran Hägglund på onsdagen den 20 juni presenterade utredningens direktiv om lagreglerad vårdgaranti öppnade han för vissa sanktionsmöjligheter.
– Det är viktigt att vi uppnår det som Sveriges Kommuner och Landsting säger i garantin. Om det ska kunna medföra någon effekt för det landsting som syndar kan det bli möjligt med sanktioner. Vi ska utreda detta vidare, sa Hägglund.
Ska man kunna stämma landstingen?
– Jag kan inte säga någonting om detta, vi ska titta vidare på frågan, fortsatte Hägglund.

Utredningens del om lagstadgad vårdgaranti ska också hantera frågor om informationsskyldighet om valmöjligheter, kösituation och olika behandlingsalternativ. Regeringen ser i dag stora problem med tillgängligheten i sjukvården och för lite valfrihet för patienterna.
– Fortfarande uppfylls inte vårdgarantin för en fjärdedel av alla patienter, 55 000 personer väntar i köer. Bara ett fåtal landsting har tydliggjort för hur patienter ska kunna erbjudas en fast läkarkontakt, sa Hägglund.

En annan punkt i utredningen gäller förslag om en stärkt rätt till fast vårdkontakt. För äldre och multisjuka ska dessa fungera som sk vårdlotsar. Göran Hägglund kan även tänka sig andra än allmänläkare som fasta vårdkontakter.
– I första hand allmänläkare, men om äldre vill välja en geriatriker, eller barnfamiljer en barnläkare, skulle det kunna bli möjligt. Alla uppgifter kan inte vila på allmänläkare, sa Hägglund.
Dessutom ska utredningen titta närmare på hur fri etableringsrätt för läkare kan införas i primärvården – för att ytterligare stärka valfriheten. Här kan det bli möjligt att också andra än allmänspecialister kan etablera sig fritt i primärvården, till exempel sjuksköterskor.

Regeringens utredare blir Toivo Heinsoo, i dag ordförande i styrelsen för Stockholms läns sjukvårdsområde, som ska slutredovisa arbetet den 15 december 2008. Ett delbetänkande om etableringsfrihet för läkare inom primärvården ska presenteras 15 april 2008.