Under 2005 och 2006 fick 470 olika projekt dela på sammanlagt 700 miljoner kronor inom ramen för regeringens satsning på psykiatri och socialtjänst som initierades av den nationella psykiatrisamordnaren. När nu Socialstyrelsen följer upp projekten kan man konstatera att den psykiatriska slutenvårdens innehåll och omfattning inte alls varit föremål för insatser, med undantag för rättspsykiatrin. Anmärkningsvärt, skriver Socialstyrelsen i sin uppföljningsrapport.

Flera andra viktiga områden har inte heller nåtts av projekten. Det gäller till exempel primärvårdens arbete med psykisk ohälsa, den psykiatriska öppenvårdens innehåll, organisering och tillgänglighet, suicidprevention, psykisk ohälsa hos unga och hos äldre.

Christina Spjut, ordförande i Svenska psykiatriska föreningen, är inte överraskad över Socialstyrelsens slutsatser. Hon saknar också den stora patientgrupp som de sjukskrivna utgör.

– Trettio procent av alla långtidssjukskrivna är sjukskrivna med en psykiatrisk diagnos. De har inte alls funnits med i projekten. Hur är deras tillgänglighet till den subspecialiserade vården till exempel? Det vet vi inget om, säger hon.
De projekt som har bedrivits får emellertid godkänt av Socialstyrelsen. De har bedrivits på ett seriöst sätt och utvecklat arbetssätten i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Socialstyrelsen ser att projekten har ökat ambitionen, ansvarstagandet och engagemanget för personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder på såväl nationell, regional som lokal nivå. Samverkan mellan kommun och landsting har förbättrats genom satsningen. Till exempel har många inventeringar av antalet personer med psykiska funktionshinder i ett område gjorts av huvudmännen gemensamt. Kunskapen om målgruppens sammansättning och behov har också ökat.

Men Socialstyrelsen anser att det måste till en attitydförändring hos de anställda inom hälso- och sjukvård och socialtjänst när det gäller vikten av systematiska uppföljningar utifrån jämförbara data. Som det är nu har det varit svårt för Socialstyrelsen att se vilka effekter som satsningarna haft för de enskilda patienterna och brukarna. Det finns till exempel få uppgifter om huruvida behandling bygger på den senaste kunskapen, om behandlingen erbjuds inom rimlig tid och om den bidragit till förbättrad hälsa. Socialstyrelsen menar att detta för det första försvårar uppföljningar och för det andra får konsekvenser för ytterligare satsningar eftersom man bör veta vilka effekter för individerna man strävar efter när man tillför resurser eller sätter in åtgärder.
Christina Spjut saknar också ett resonemang om psykiatrins bristande resurser.

– Hela tiden sägs att man ska satsa på psykiatrin men sanningen är att psykiatrins andel av sjukvården minskar hela tiden. Man får tänka på att det är väldigt dyrt att inte behandla psykisk sjukdom också!
Avslutningsvis konstaterar Socialstyrelsen varaktig förändring inte kan uppnås genom två års projektarbeten. Om de goda erfarenheterna från projekten ska tas tillvara krävs omedelbara fortsatta satsningar, annars menar Socialstyrelsen att utvecklingen riskerar att stanna eller rent av gå bakåt.


Läs hela uppföljningen
http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/B5BE8A28-3656-4A54-B00F-3E3AC7DD48F5/0/20071033.pdf