Forskare vid Sahlgrenska akademin har upptäckt en ny ärftlig sjukdom som kan vara dödlig. Det handlar om en mutation i enzymet glykogensyntas, som innebär att glykogen inte kan lagras i muskulaturen. Mutationen tros vara orsaken till att ett barn avlidit i kardiomyopati.

Upptäckten presenteras i senaste numret av prestigefyllda New England Journal of Medicine. Forskarna kom sjukdomen på spåret efter att ha studerat en syskonskara på tre. Det äldsta barnet, en pojke, behandlades för epilepsi och hade sedan han var liten haft dålig kondition. I samband med lek avled han av hjärtstillestånd, 10 år gammal. Obduktion visade ett förstorat hjärta som vägde 200 gram (normalt 139–178 gram). Vänstra kammarens vägg var rejält förtjockad, 1,7 cm (normalt <0,9 cm). Dödsorsaken bedömdes som kardiomyopati. Pojkens yngre bror presenterade liknande symtom på trötthet och nedsatt kondition. En muskelbiopsi tagen när den yngre brodern var 11 år visade uttalad brist på glykogen. Enligt en genetisk analys var pojken, en syster på två år och den döde brodern alla homozygota för en mutation i genen för muskelglykogensyntas, ett enzym som lagrar in glykogen. Enzymet finns i såväl lever som muskulatur. Den aktuella mutationen förhindrar transkription (överföring från DNA till RNA) av enzymets aktiva del. Det leder i sin tur till att enzymet inte fungerar. Glykogen i levern spelar en central roll i glukoshomeostasen. I muskulaturen, skelettet och hjärtat används glykogen som en slags ”alternativ energikälla” som tas i bruk vid ansträngning. – Hjärtat är en muskel som aldrig vilar och därför behöver ständig energi. Oftast använder det fett som bränsle, men när det ansträngs måste det få extra energi från sitt eget glykogen, säger Gittan Kollberg, molekylärbiolog och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande. Den 11-årige yngre brodern genomgick ett arbetsprov som visade normal kardiell funktion under de första tre till fyra minuterna. Därefter presterade han betydligt sämre, blodtrycket föll och slagvolymen minskade med 30 procent. Ett mönster som enligt författarna överensstämmer väl med brist på glykogen i hjärtmuskulaturen. Pojken och hans yngre syster behandlades med betablockad i kardioprotektivt syfte. Barnens föräldrar har samma mutation, men bara på en kromosom. Mutationen förefaller ovanlig: en av 100 kontrollpersoner bar på mutationen. Det krävs två anlag för att bli sjuk.Författarna föreslår att sjukdomen kallas muscle glycogen storage disease 0, i analogi med den tidigare kända sjukdomen liver glycogen storage disease 0. De tror att liknande fall skulle kunna hittas genom ökad användning av arbetsprover och screening av muskelsjukdom hos barn och ungdomar med muskelsymtom, hjärtsjukdom eller epilepsi. – Om fler barn skulle visa samma symtom vet vi vilken gendefekt vi ska leta efter, kommenterar Elisabeth Holme, docent och en av författarna till studien. Resultaten visar även att människan kan leva utan glykogen. Det skulle kunna få betydelse för forskning om andra tillstånd, bland annat typ 2-diabetes, tror forskarna. – Trots att dessa syskon inte producerar något glykogen har de helt normala blodsockernivåer och svarar normalt på glukosbelastning. Glykogenproduktion tycks alltså inte spela så stor roll vid utvecklingen av åldersdiabetes som många forskare hittills trott, säger Elisabeth Holme.