Kollegor beskriver Mitelman som en portalfigur och ett världsnamn inom forskningen på cancerkromosomer. Själv intygar han att han är rörd och hedrad över priset.
– Det är ändå ett understatement. Det här är ju ett förnämligt pris, ett av de största i Skandinavien.
Under drygt 30 år har Felix Mitelman publicerat cirka 700 vetenskapliga artiklar. Ett tidsspann då kunskaperna om genetik och cancer har förändrats markant.
– På det teoretiska planet har vi varit med att visa att det finns karaktäristiska kromosomförändringar i cancerceller. De ger upphov till förändringar i generna, ofta i form av fusioner, som gör att en normal cell omvandlas till en tumörcell. I början var det här grundforskning som det var svårt att se någon praktisk nytta av. Senare har det kunnat omsättas i praktisk klinisk sjukvård, säger han.
Totalt finns idag 53 000 dokumenterade, cancerrelaterade kromosomavvikelser, framför allt inom leukemier och mjukdelstumörer. De är registrerade i en databas som Mitelman tog initiativ till – ursprungligen genom att söka och samla artiklar manuellt. Databasen har sedan vuxit och är nu fritt sökbar via National Cancer Institute i USA. Mitelman Database of Chromosome Aberrations in Cancer (http://cgap.nci.nih.gov/Chromosomes/Mitelman) lär dagligen besökas av runt 1 000 forskare och läkare över hela världen. Och Nature Genetics har ägnat den ett specialnummer.
– Den kan användas av läkare som hittar en kromosomförändring de inte känner igen. I databasen ser de om avvikelsen är beskriven tidigare och kan hitta referenser till litteraturen som beskriver prognos, behandling och så vidare.
– Felix har gjort en enastående insats, säger Georg Klein, professor i tumörbiologi vid Karolinska institutet.
– Innan han började med det här gigantiska projektet att registrera alla kromosomförändringar som beskrivits var fältet i total oordning. Genom hans katalogisering och värdering har vi fått ordning i kaoset och en bättre uppfattning om vilka kromosomförändringar som är associerade med olika tumörer.
Enligt Mitelman är de avvikelser som nu är kända bara toppen av ett isberg. För många av de vanligaste tumörerna, som lung- och tjocktarmscancer, är kunskaperna ännu begränsade. Hans egen forskargrupp i Lund har beskrivit över 100 avvikelser.
En del kromosomförändringar är specifika för vissa cancerformer, till exempel den tidigt upptäckta Philadelphiakromosomen vid kronisk myeloisk leukemi, och är centrala för rätt diagnos. Andra fungerar som riktmärke för prognosen av en cancer och påverkar behandlingen – ju sämre prognos, desto mer kraftfull terapi.
Idag är kromosomanalyser, som fortfarande görs mikroskopiskt, en del av rutinsjukvården.
Tack vare utvecklingen av molekylärgenetiken går det idag att se specifika gener i mikroskopet. På sikt tror Felix Mitelman att analysen av DNA i en cancercell kommer att ske via sekvensering, något som idag är kostsamt. Det skulle bland annat kunna öka möjligheten att skräddarsy behandling av cancer, förutspår han.
Redan idag finns läkemedel som är riktade mot ett specifikt protein som uttrycks när två gener fusionerat. Glivec, som används vid olika leukemier, är ett exempel.
– Det gör att man kan ta död på cancercellerna utan att skada de friska cellerna. Jag tror att detta kommer mer och mer i framtiden. Å andra sidan är vissa avvikelser väldigt ovanliga och frågan är hur mycket pengar läkemedelsindustrin är redo att satsa.
Exempel på molekylär cytogenetik med fluorescent in situ hybridisering (FISH), som ger möjlighet till analys av kromosomförändringar med en tidigare oanad precision. A. Två kromosomer har färgats gröna respektive röda och man ser en s.k. reciprok translokation, d.v.s. utbyte av kromosommaterial mellan de två kromosomerna; de terminala delarna av de två kromosomerna har bytt plats (pilar). Denna subtila förändring kan inte upptäckas med konventionell kromosomanalys. B. Två gener i brottspunkterna i en translokation har färgats i rött och grönt. Man ser att en del av den röda genen förflyttats och läkt samman med en del av den gröna genen i annan kromosom, d.v.s. en fusionsgen har uppkommit. Kombinationen av röd och grön fluorescens ger en gul signal (pil).
