En hjärt–kärltsunami?

En hjärt–kärltsunami? (fredag em)

Onekligen bekymrande. En effekt av ändrad livsstil, övervikt och typ 2-diabetes, av allt att döma, och inte direkt överraskande. Men när Joep
Perk, kardiolog och professor i hälsovetenskap i Kalmar, hänvisar till en ”hjärt–kärltsunami” vid horisonten får jag likväl morgonkaffet i
vrångstrupen. Kan det vara så illa?

Trendskiften som studierna rapporterar om måste tas på stort allvar – inte minst som vården av de här patienterna blivit allt bättre. Ändå är det
viktigt att behålla proportionerna. Och att försöka vara specifik med larm av den här typen. Mot vilka kuster är jättevågen av hjärt–kärldödlighet på väg? Detta ger Ekots inslag inget entydigt besked om. En och annan lyssnare kan säkert ha fått misstanken att det även gäller Sverige.

Så är det inte i dag, påpekar Joep Perk när jag får tag på honom.
Samtidigt brukar sådant som sker i USA även komma till Sverige på sikt.
Och enligt Perk visar siffror som presenterats på riksstämman att den minskade dödligheten i hjärt–kärlsjukdomar börjat plana ut även i Sverige, bland de yngre.

Livsstilsfrågor och prevention måste självfallet prioriteras i vården. Men tsunami-referensen passar nog bättre på utvecklingen i andra delar av världen än i Sverige. I dag.

Artiklar om om hjärtsjuklighet i England och USA:
Coronary Heart Disease Mortality Among Young Adults in the U.S. From 1980 Through 2002
J Am Coll Cardiol, 2007; 50:2128-2132, doi:10.1016/j.jacc.2007.05.056 (Published online 12 November 2007).
http://content.onlinejacc.org/cgi/content/abstract/50/22/2128

Coronary heart disease trends in England and Wales from 1984 to 2004: concealed leveling of mortality rates among young adults
Heart, published Online First: 19 July 2007. doi:10.1136/hrt.2007.118323
http://heart.bmj.com/cgi/content/abstract/hrt.2007.118323v1

Den ångestridna läkarkåren (torsdag fm)

”Allt inom medicinen handlar om sannolikheter. Men har man Kayser–Fleischerring i ögat så har man Wilsons sjukdom.”

Det sa neurologen Bengt Hindfelt till en årskull läkarstudenter i Malmö på 90-talet. Kanske skarvade han, kanske citerade han någon annan. Men det var ett rätt befriande sätt att linda in vår ångest över läkarens predikament: att aldrig veta – inte veta säkert.

Gissningsvis är det den osäkerheten som driver ett evenemang som riksstämman. Den får forskarna att söka svar, läkarna att gå till källorna (ibland) och sätter fart på diskussionerna. Var finns den undersökning, det blodprovssvar, det symtom som gör att en läkare utan tvivel kan säga till sig själv: så här är det. Och till patienten: du lider av den här sjukdomen. Eller ännu bättre: Vi behöver inte utreda mer, du är frisk.

Trots – eller på grund av – alla medicinska framsteg tycks osäkerheten öka. Inte bara kring kliniska problem; etiska och samhällsekonomiska frågor får en mer framträdande plats. Om detta vittnar rubrikerna för flera av riksstämmans seminarier: ”Vem vinner på vinstdrivande vård?”, ”Människovärdet i vården” och ”Nya läkemedel – vägen till hälsa och välstånd eller ekonomisk härdsmälta?”.

Den syndaflod av beslutsstöd, riktlinjer, rekommendationer och kvalitetsregister som sköljer över läkarna kan nog delvis förstås som ett sätt för kåren att hantera skräcken för att inte förslå. Om man inte vet vad som är rätt, är det åtminstone en tröst att göra som alla andra eller som auktoriteterna säger. På seminariet om nya läkemedel efterlyste en läkare nationella riktlinjer för läkemedelsbehandling, generellt.

Är det inte hög tid för Socialstyrelsen att ge ut riktlinjer i konsten att hantera skräcken för det ovissa?

PS. Wilsons sjukdom beror på en avvikelse i kopparutsöndringen, som gör att koppar lagras i kroppen. Kopparinlagring i form av en pigmenterad ring i kanten på ögats hornhinna, så kallad Kayser–Fleischer-ring, ses oftast vid neurologiska symtom men är inte lika vanlig hos dem som har symtom enbart från levern. Detta enligt Socialstyrelsen. DS

Björn Ramel, 39, är webbchef på Läkartidningen, läkare och journalist. Har aldrig sett en Kayser–Fleischer-ring. Har däremot misstänkt, helt felaktigt, att en patient lidit av Wilsons sjukdom. Bloggar bland annat om sökandet efter absoluta sanningar i vården.