Läkemedelsverket har under de senaste åren uppmärksammat de globala problemen med förfalskade läkemedel och har inrättat en s k Olaga-grupp. Spridningen av overksamma, falska och farliga substanser har även nått Europa, främst genom Internethandel, men också via vanliga distributionskanaler.
Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att lansera en större informationskampanj under första halvåret 2008. Nyligen gjorde myndigheten en förundersökning, en telefonenkät, bland 900 personer för att kartlägga synen på läkemedelsköp via nätet. Svaren visar att många kan tänka sig att använda denna kanal i framtiden.
– Många tror att det är billigare på nätet, vilket det ofta inte är. Till exempel är priset på Viagra ofta högre. Många anger också att det är enkelt och bekvämt att handla på nätet, säger Björn Beermann, professor på Läkemedelsverket.
Men näthandel med läkemedel, kosttillskott och naturläkemedel är förenad med stora risker, menar Beermann, som vill sprida sådana insikter hos allmänheten i den planerade kampanjen. Just nu arbetas innehållet i kampanjen fram i samarbete med en pr-byrå, och den kommer före årsskiftet att presenteras för Socialdepartementet. Än har Läkemedelsverket inte tagit ställning till vilka budskap och medier som ska användas, eller vilka målgrupper informationen ska riktas mot.
– Möjligen blir det tonvikt på skolan och yngre, säger Beermann.
Han anser att sjukvården och dess läkare är dåliga på att snappa upp och diskutera problemen med falska läkemedel. Trots detta läggs inga extra kampanjmedel på information till sjukvårdspersonal. Enligt Beermann räcker det att läkarna uppmärksammar frågan och har som rutin att ta upp en ordentlig läkemedelsanamnes om de misstänker falska läkemedel.
– Fråga patienten vilka läkemedel man använt och var man köpt dem någonstans. Om man hittar något misstänkt kan man be patienten skicka preparatet till Läkemedelsverket, säger han.
