Synen på livsstil och hälsa är en kulturfråga

Synen på livsstil och hälsa är en kulturfråga (torsdag em)
Efter högtidligt utdelande av priser för årets bästa artiklar i Läkartidningen samlas nu pristagarna och andra intresserade i tidningens monter.

Gårdagens symposium ”Människovärdet i vården” var mycket inspirerande, inte minst för mig som än så länge inte har så mycket klinisk erfarenhet. Barbro Westerholm, professor emeritus och riksdagsledamot (fp), talade tankeväckande om vikten av att ta hand om de äldre. I många fall talas det över huvudet på just den patientgruppen på ett sätt som är direkt omyndigförklarande. Det är viktigt att komma ihåg att se människan bakom patienten och att lyssna till det som sägs mellan raderna.

På sjukhuset Saint-Vincent de Paul i Paris har jag fått se intressanta aspekter på Frankrikes offentliga sjukvård, apropå riksstämmans tema livsstil, hälsa och miljö. Nyligen gick jag med en läkare på en mödravårdsmottagning. En kvinna gravid i vecka tolv sökte för att hon hade blivit misshandlad. Under konsultationen framkom att hon både drack och rökte lika mycket som innan hon blev gravid och att hon var deprimerad. Hon orkade helt enkelt inte bry sig. Doktorn fokuserade dock på att hon hade gått upp två kilo mer än förväntat! Doktorn berättade för kvinnan att hon skulle ha mycket svårt att gå ner alla kilon igen efter graviditeten. Patienten började gråta och sa att hon inte orkade mer. Det hela slutade med att hon fick ett recept på antidepressiva.

Helt klart är riskerna med rökning och alkohol under graviditeten inte lika befästa i Frankrike som i Sverige.

Tack för den här gången.

PS. Håll koll på lakartidningen.se – snart får vi en flik med studentrelaterat material!

Var är studenterna? (torsdag fm)
Torsdag morgon bjuder på regn och slask. Många läkare på tåget mot Älvsjö – läkarstudenterna lyser med sin frånvaro. Är det kanske så att de flesta har schemalagd undervisning? Eller tar de sovmorgon?
Jag ska gå och lyssna på symposiet om transfetter och deras roll vid kardiovaskulära sjukdomar. Ett ämne som passar bra in i årets tema om hälsa, livsstil och miljö. Glädjande, tycker jag, med detta tema. Att informera patienter om vikten av fysisk aktivitet och livsstilsfaktorer som ett sätt att förebygga sjukdom torde vara en mycket billig och säker preventionsmetod. Även Fyss, fysisk aktivitet på recept, borde vi som representerar den framtida läkarkåren uppmärksamma och lära oss att använda. Livsstilsrelaterade sjukdomar är ju i dagens postmoderna samhälle i allra högsta grad en realitet. Det gäller inte minst alkohol – på DN Debatt i dag rapporterar Barnombudsmannen Lena Nyberg om en ny granskning som visar att allt fler ungdomar, främst flickor, vårdas på sjukhus för akut alkoholförgiftning. Det kan bero på flera saker. Men nog finns det skäl att fråga om svenska läkare tar för lätt på uppgiften att varna för alkoholens negativa effekter.

Sjukvården – en teaterpjäs utan övning före premiären (onsdag em)
Mitt fokus under årets riksstämma är att spana efter professionalism och förbättringskunskap i läkaryrket. Grunden till båda läggs i allra högsta grad i grundutbildningen, men även under AT. Riksstämman här på Stockholmsmässan, med sitt myller av människor från vården, är också ett utmärkt tillfälle att stärka och diskutera professionalismen.

Professionalism definieras inom samhällsvetenskapen enligt två olika teorier:
Den essentialistiska teorin utgår från ett antal kriterier, exempelvis lång historisk utveckling, vetenskapligt grundad kunskap, att det finns etiska regler att följa och sanktionssystem om man bryter mot dem.
Den andra teorin, kallad »social closure«, handlar om hur en yrkesgrupp mutar in ett kunskapsområde och där yrkesutövarna är legitimerade.
Läkaryrket är ett typexempel på en professionell yrkesgrupp. Professionalism är viktigt och i grunden positivt. Men det finns en risk att gruppen blir instängd och utesluter andra yrkesgrupper.
En ny typ av professionalism, där läkare tränas i att samarbeta med andra personalkategorier inom vården, är nödvändig. Vi som representerar framtidens läkare har kanske tränats i detta, men det är fortfarande ett sällsynt inslag på Sveriges läkarutbildningar.
Hur kommer framtiden att se ut?

Framtidens professionalism kräver mer samarbete! (onsdag fm)

Efter en sömnig start är stämman i full gång. Ett företag inriktat på friskvård har ett TV-spel i sin monter där man kan tävla i breakdance. En rolig syn när två professorer i tweedkostym duellerar. Kanske borde de välja en annan danspartner? En labbtekniker eller sjukskötare?

Under morgonens symposium om förbättringskunskap och professionalism på läkarutbildningen diskuterades träning i att integrera andra yrkesgrupper inom vården. Mikael Bergström från SKL liknade vården vid en pjäs där alla yrken övar på sin roll utan att vare sig ha läst manus eller agerat tillsammans. När det är premiär (det vill säga när alla ska ut i vården och arbeta) ska man plötsligt fungera ihop.

Men det finns undantag: Hälsouniversitetet i Linköping har till exempel använt så kallade kliniska utbildningsavdelningar i elva år. Där behandlas patienter av studenter från olika utbildningar under handledning av kliniska lärare, och enligt Mats Hammar, dekanus, fungerar de mycket bra. Det har jag själv erfarenhet av, och jag kan intyga att det var två givande veckor som jag tillbringade på KUA, kliniska utbildningsavdelningen, Universitetssjukhuset MAS.

På symposiet talade Heidi Stensmyren, ordförande i Sylf, om att yngre läkare är underanvända inom vården när det gäller ledarskap och organisationsfrågor. Sylf föreslår att man skall införa ”Ledarskaps-ST” som ett steg i lösningen på problemet. Det håller jag helt med om.

Marie Annerstedt, 26, läser till läkare på termin 10 vid Lunds universitet. Har för närvarande bytt Blocket i Lund mot L'Université Paris Descartes i Paris. Hon är studentredaktör för Läkartidningen med ansvar för utbildningsfrågor, och chefredaktör för MSFs nationella tidning Appendix. På riksstämman grunnar hon bland annat på hur det står till med professionalismen i läkarutbildningen.