Det finns i dag runt om i Sverige lager med totalt två till två och en halv miljon doser antivirusläkemedel, bland andra Tamiflu, i händelse av en pandemi. Frågan har nu uppstått vad man ska göra med lagren av Tamiflu när bäst före-datum successivt börjar passeras, med start 2010.
– Det pågår en diskussion om att komma överens med tillverkare att märka om förpackningarna, säger Anders Tegnell, chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen, som delar det bekymret med ett 80-tal andra länder som liksom Sverige köpt på sig Tamiflu i samband med utbrottet av fågelinfluensa 2006.
För Socialstyrelsen är kärnfrågan vem som är ansvarig för eventuella biverkningar vid användning av ett utgånget läkemedel. En möjlighet vore att den svenska staten tog över ansvaret för läkemedelslagret. Men professor Björn Olsen, infektionskliniken vid Uppsala universitetssjukhus ser andra prioriteter. Tillsammans med ett svenskt forskarlag med miljökemister och ekologer har han uppmärksammats för en artikel publicerad i PLoS ONE, för en studie om resistensutveckling.
– Knäck ett par förpackningar vart femte år och kolla substansen. När substansen är inaktiv och inte längre fungerar så bör det brännas, säger Björn Olsen, som tycker det är bäst att förpackningarna märks om och att lagren av Tamiflu gör minst skada där de ligger.
Den aktuella studien visar nämligen att marginellt lite av oseltamiviret, den aktiva substansen i Tamiflu, bryts ned i våra kroppar. Mer än 80 procent utsöndras som biologiskt aktiv substans via urinen. I studien lät man oseltamivir passera genom alla de steg som finns i moderna reningsverk. Men substansen bröts inte ner av vare sig de aktiva processerna eller av UV-ljus. Inte heller band oseltamivir till sedimentpartiklar. Läkemedlet kunde påträffas i utloppsvattnet i ungefär samma koncentration som i ingående vatten.
Totalt uppskattas EU-länder ha köpt in runt 80 miljoner förpackningar Tamiflu för motsvarande 8 miljarder kronor. Läkemedlet uppskattas förkorta sjukdomsförloppet med ett dygn, om det sätts in inom 48 timmar. I Japan behandlas en tredjedel av alla influensapatienter med Tamiflu.
Enligt Björn Olsen så borde läkemedel märkas inte bara för toxicitet, utan också för miljöpåverkan. I diskussionen om miljöpåverkan bör även risken för resistensutveckling av virus eller bakterier utvärderas och redovisas.
– I framtiden måste vi bygga reningsverk som har kapacitet att ta hand om aktiva biologiska substanser.
