Klyftorna i vården tycks öka

– Vi har inte en hel förklaringsmodell. Vi vet sedan tidigare att hälsan inte är lika fördelad, men det finns en del som vården har möjlighet att påverka, bland annat genom en mer tillgänglig och sjukdomsförebyggande primärvård och öppenvård, säger Ingrid Schmidt, projektledare för rapporten.

17 procent av svenskarna har utländsk bakgrund, vilket ställer särskilda krav på vården.
– De tycker det är svårare att komma fram på telefon och får i mindre utsträckning tillgång till evidensbaserad vård.

Socialstyrelsen har sedan mitten av 1990-talet publicerat breda lägesrapporter över styrkor och svagheter inom den svenska hälso- och sjukvården, men med växlande fokus. Ojämlikheter i vården är ett av de problemområden som lyfts fram i den senaste rapporten, som kom den 6 mars. Problemet är inte nytt, men enligt myndighetens analyser verkar det öka. Vården av lågutbildade och av personer med utländsk bakgrund är sämre i flera avseenden.

Bland annat är dödligheten högre i dessa grupper i tillstånd som hade kunnat förebyggas av sjukvården. När det gäller lågutbildade är dödligheten i åtgärdbara dödsorsaker tre till fyra gånger högre än för högutbildade.

Det är också avsevärt vanligare i dessa grupper med sjukhusvård för tillstånd som hade kunnat behandlas i en välfungerande öppenvård. Det handlar om de kroniska sjukdomstillstånden anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp, samt några akuta tillstånd där rätt behandling hade kunnat förhindra inläggning, nämligen blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och öron-, näs- och halsinfektion.
– Antalet vårdtillfällen i sjukhusvården i dessa diagnoser borde kunna bli lägre med ett effektivare sjukdomsförebyggande arbete, säger Ingrid Schmidt.

Män har generellt fler vårdtillfällen som skulle kunna undvikas än kvinnor. Men skillnaderna är störst med avseende på utbildningsnivå och inom gruppen kvinnor. Bland lågutbildade kvinnor är sådan sjukhusvård mer än dubbelt så vanlig som bland högutbildade kvinnor.

Läkemedelsanvändningen visar också exempel på ojämlikheter. Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) använder personer födda utanför EU oftare äldre, icke-rekommenderade preparat och i mindre utsträckning de vanligaste läkemedlen, än personer födda i Sverige. Utbildningsnivå har också betydelse i detta avseende: lågutbildade har oftare en mer omodern läkemedelsanvändning vid KOL.

Personer födda utanför EU får inte heller rekommenderad läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt i samma utsträckning som personer födda i Sverige. Det gäller särskilt användningen av betareceptorblockerare. Utlandsfödda har dessutom lägre förtroende än svenskfödda för vården.

Bland övriga problemområden lyfter rapporten fram bristande tillgänglighet. Den orsakas till viss del av svårigheter att rekrytera personal till glesbygden. Det handlar också om den geografiska fördelningen av vårdcentraler. Tjugosex vårdcentraler i gles- och landsbygd har försvunnit under åren 2002–2006, många i Jämtlands, Dalarnas och Västernorrlands län.

Psykiatrin och skolhälsovården är andra områden som har problem, enligt rapporten.

Positiva trender finns dock också inom en rad områden, bland annat samtalsbehandling i primärvården, öppna jämförelser, patientsäkerhetsarbete, telefontillgänglighet och ökad tillgång till kunskapsbaserad vård och behandling av stora folksjukdomar.