Forskarna har tittat på andelen kvinnor som varit chefredaktörer eller medicinska redaktörer vid 16 inflytelserika medicinska tidskrifter.
Totalt hade tidskrifterna 118 chefredaktörer under perioden 1970 till 2005, varav bara åtta var kvinnor. Elva av publikationerna hade inte vid något tillfälle under de senaste 35 åren haft en kvinnlig chefredaktör.
Vid sidan av chefredaktören finns vid medicinska tidskrifter ett antal medicinska redaktörer med ansvar för olika ämnesområden. Totalt hade de 16 tidskrifterna 3 237 medicinska redaktörer under den studerade perioden. Av dessa var 371 kvinnor, dvs runt 12 procent.
Trenden går dock åt rätt håll även om det verkar gå långsamt. Andelen kvinnor bland de medicinska redaktörerna var 16 procent under 2005, jämfört med 1,4 procent år 1970.
Skillnaderna mellan olika länder är dock stora. Av de i studien ingående tidskrifterna har de från Kanada och Storbritannien i dag 27 procent kvinnor som medicinska redaktörer, att jämföra med 12 procent hos de amerikanska tidskrifterna. Skillnader förekommer även mellan olika typer av tidskrifter. Tidskrifterna med kliniskt fokus har en betydligt större andel kvinnor (25 procent) som medicinska redaktörer än tidskrifterna med ett rent biomedicinskt fokus, där andelen kvinnliga medicinska redaktörer bara är 12 procent.

Arch Intern Med. 2008;168(5):544-8.

”Så in i Norden jämställt?”

Läkartidningen undersökte könsfördelningen i toppen av de nordiska läkarförbundens tidskrifter, dags dato.

Ugeskriftet for læger, Danmark: Chefredaktör, vetenskaplig redaktör och sex assisterande redaktörer är alla män.
Tidsskrift for Den norske legeforening: Chefredaktören är en kvinna. Av elva medicinska redaktörer är åtta män.
Finlands Läkartidning: Chefredaktören är en man, den medicinske chefredaktören en kvinna.
Läkartidningen: Chefredaktören är en man, liksom den medicinske chefredaktören. Tidningen har åtta medicinska redaktörer, varav fyra är kvinnor.