Från näringslivspolitisk synpunkt har reformen Vårdval Halland varit lyckad.
De privata enheterna har ökat sin andel, och gått från 15 till 21 enheter under 2007, medan antalet landstingdrivna enheter är oförändrat 25 stycken. De privata enheterna har enligt den i veckan presenterade första delen av en treårig utvärdering av Vårdval Halland ökat sin marknadsandel från 27 till 33 procent.
– Organisationsmässigt får vi snabbt en annan mix med fler mindre enheter, säger utredaren Gert Paulsson, Ekonomihögskolan, Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (Kefu) i Lund, som i veckan föredrog huvuddragen i resultaten från den rapport som kommer inom kort vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Hallänningarna har varit flitiga med att välja vårdenhet, men vilka grupper som har valt har utredningen inte tittat på. Investeringarna i den landstingsdrivna primärvården har dock gått ner kraftigt . Den landstingsdrivna vårdenhet i studien som klarat sig sämst visar för 2007 negativt resultat på minus 15 procent av omsättningen.
– De ekonomiska resultatet för enskilda enheter varierar stort. Det kommer krävas neddragningar och nedläggningar. Politiker måste ha mandat att lägga ner enheter, säger Gert Paulsson.
Studien, som inom kort kommer ut som en färdig rapport, visar vidare att en ökad andel hallänningar upplever en ökad kontinuitet i vården, trots att man i Hallands vårdvalsmodell listar på vårdcentral, inte på läkare. 56 procent anser sig ha en egen läkare. Dock har målet om att vårdenheterna ska erbjuda ett helhetsansvar inte infriats samtidigt som patienterna har en stor valfrihet i systemet. ”Listning i kombination med total valfrihet leder inte nödvändigtvis till kontinuitet och helhetsgrepp”, är en av slutsatserna i studien.
Vårdval Halland innebär att vårdenheterna ackrediteras och finansieras med hjälp av vårdpeng och patientavgifter. De senare viktas enbart på ålder, vilket studien i sina slutsatser bedömer förefalla vara rättvist men som i praktiken visar sig vara en brist.
– Områden med stor socioekonomisk tyngd går riktigt dåligt. Men politiker och ledare har hittills hållit den frågan ifrån sig, säger Gert Paulsson.
Vid seminariet ”Vårdval i primärvården” på Sveriges Kommuner och Landsting framkom också att Vårdval Halland, som varit i drift sedan ett år tillbaka, inte ålagts några besparingskrav – till skillnad från situationen i nu reformaktuella Region Skåne. Tvärtom var man i Halland beredd att skjuta till mer pengar.
Men på det stora hela är Halland ett friskt och välmående landsting. Ohälsotalet är det fjärde bästa i landet. Huruvida vårdvalsmodeller kan påvisas förbättra hälsoläget är tveksamt eftersom det är för många faktorer som påverkar hälsotillståndet, konstaterar Gert Paulsson.
Personalmässigt har Vårdval Halland lockat till sig fler allmänspecialister. Men på chefssidan har det varit stora problem. Sju av 20 verksamhetschefer i den offentliga primärvården har bytts ut under 2007.
– För vårdval krävs ett förändrat ledarskap, man måste förbereda chefer på att det är en ny värld för att man ska överleva som enhet. Förändringarna i Halland var oplanerade, det är ett bekymmer, säger Gert Paulsson.
Utvärderingen av Vårdval Halland kommer att pågå under två år till. En omständighet är att en stor mängd data, till exempel vad gäller ekonomi och personal, endast är tillgänglig från den landstingsdrivna verksamheten.
– Det går inte att utvärdera primärvården fullt ut, eftersom vi inte har tillgång till data eller medarbetarreaktioner från den privata verksamheten.
