Den nya Patientdatalagen, som träder i kraft den 1 juli, ska snarare ses som en möjlighetslag än pliktlag. Det enda område där hälso- och sjukvårdens skyldighet gentemot patienten utvidgas är patientens rätt att spärra information i journalen, vilken träder i kraft omgående. I övrigt kommer implementeringen att ske successivt.
Patientdatalagen är en ny sammanhängande reglering av personuppgiftsbehandlingen inom hälso- och sjukvården. Det handlar om journalföring, elektronisk tillgång till patientuppgifter och användningen av patientuppgifter i verksamhetsuppföljning.
Patientdatalagen ger lagstöd för gemensam elektronisk journalhantering inom hälso- och sjukvården.
– Men sedan är det upp till vårdplaneraren att själv bestämma när man börjar tillämpa det här. Det nya som iscensätts omgående från 1 juli är att patient ges rätt att spärra information, säger Britt Lagerblad, Region Skåne, som kommer att leda ett nystartat projekt, »Patientdatalagen i praktiken«, inom ramen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Läkare måste ju själv hinna se en remiss innan patienten kan ta del av informationen. En kroniker kan kanske bedöma ett labbsvar, men en nyligen insjuknad kan riskera uppfatta ett remissvar som ett mycket allvarligt besked.
Landstingen och regionerna vet dock fortfarande inte, i mitten av juni, vad Datainspektionen har för krav. Socialstyrelsen arbetar i samråd med Datainspektionen på föreskrifter som planeras komma till den 1 juli. Föreskrifterna kommer bland annat att innehålla:
• regler om tilldelning av behörighet till åtkomst
• regler om säkerhetskrav vid direktåtkomst för den enskilde
• regler om innehåll, utformning och hantering av journalhandlingar.
