Studien, som utförts vid tio olika centra under perioden 2005 till 2007, omfattar 778 individer mellan 25 och 75 år. Alla hade farmakologiskt otillräckligt behandlad essentiell hypertoni (blodtryck ≥140/90 mm Hg). De randomiserades till en av tre interventioner. En grupp fick utrustning och träning i blodtrycksmätning i hemmet samt utbildning i och tillgång till ett Internetbaserat träningsprogram. En andra grupp fick vid sidan av detta även stöd av en klinisk farmakolog. En tredje grupp fick normal behandling, alltså via primärvården eller dylikt, men utan egen blodtrycksmätning i hemmet eller hjälp via Internet.

Studiedeltagarna uppmanades mäta blodtrycket i hemmet två gånger per vecka och två gånger per mätning. Det Internetbaserade träningsprogrammet omfattade e-postkontakt med läkare där patienten kunde rapportera sitt blodtryck, ställa frågor och få instruktioner avseende behandling, förnya recept och boka tider. I träningsprogrammet ingick även medicinsk information om patienten samt allmän information om blodtryck och hälsa.

Gruppen som dessutom fick hjälp av farmakolog kontaktades av farmakologen per telefon vid studiens början. I samband med detta lades en plan upp med mer detaljerade, och för varje patient skräddarsydda, instruktioner för vad denne borde göra för att nå målblodtrycket. Efterföljande kontakt med farmakologen skedde via e-post. Parallellt med detta hade patienten även tillgång till det Internetbaserade träningsprogrammet.

Primärt effektmått var hur många patienter som uppnått sitt målblodtryck efter ett års behandling. Resultaten visar att bland patienter som haft tillgång till blodtrycksmätning i hemmet och Internet-programmet nådde 36 procent målblodtrycket (<140/90 mm Hg), vilket är något mer än de 31 procent i gruppen som fick normal behandling. Skillnaden var dock inte signifikant. Än bättre gick det för patienter som vid sidan av Internet och blodtryckskontroller i hemmet också fick stöd av en klinisk farmakolog: 56 procent av dessa uppnådde målblodtrycket (andelen var signifikant högre än i de övriga grupperna).Patienter med kraftig hypertoni (systoliskt blodtryck ≥160 mm Hg) svarade särskilt bra på det Internetbaserade träningsprogrammet och blodtrycksmätning i hemmet jämfört med gruppen som fick vanlig behandling. Patienter med kraftig hypertoni som dessutom fick stöd av farmakolog sänkte sitt blodtryck än mer.Författarna konstaterar att fynden ger ytterligare stöd åt tidigare forskning som visat på fördelar med att uppmuntra patienter att ta aktiv del i behandlingen. De drar också slutsatsen att blodtryckskontroller i hemmet och Internetbaserad support är ett effektivt sätt att behandla hypertoni om detta sker i kombination med motivation och stöd från vårdkunniga. Stödet behöver inte nödvändigtvis ges av läkare. Sjuksköterskor och farmakologer är exempel på personalkategorier som kan stå för detta samtidigt som patienten givetvis också har kontakt med den behandlande läkaren. En uppenbar begränsning med metoden är att patienterna behöver ha tillgång till Internet i hemmet och viss datavana. Till patienter som saknar detta hör äldre och socialt utsatta, som ofta behöver mest stöd för att få ordning på sin hypertoni, skriver författarna.Inadekvat behandlad hypertoni är som nämnts ett enormt medicinskt problem som leder till stora konsekvenser i termer av bland annat kardiovaskulär sjukdom. Forskning kring hur Internet kan underlätta kommunikationen mellan patient och vårdgivare och förbättra följsamheten har blivit ett allt större fält under senare år. Många av de studier som presenterats har dock varit betydligt mindre omfattande än den aktuella studien.JAMA. 2008;299:2857-67.