Lågt sittande ryggsmärta är mycket vanligt. Studier har indikerat att mellan 10 och 30 procent av alla människor besväras av detta vid en given tidpunkt. Det är också en av de vanligaste anledningarna till läkarbesök inom primärvården. Prognosen brukar betraktas som god. I litteraturen anges ofta att 90 procent av patienterna med lågt sittande ryggsmärta som inte beror på allvarlig sjukdom är besvärsfria efter sex veckor. Den aktuella studien indikerar att detta kan vara alltför optimistiskt.
Studien bygger på 973 patienter som sökte primärvård för lågt sittande ryggsmärta och som träffade läkare, sjukgymnast eller kiropraktor. Patienterna hade en genomsnittsålder på 43 år och drygt hälften var män. Sammantaget ingick 170 olika centra i studien. Patienter med ryggsmärta till följd av orsaker som malignitet, infektion eller kotfraktur exkluderades.
Deltagarna hade vid studiens början besvärats av ryggsmärta i minst ett dygn och maximalt två veckor. De grupperades efter faktorer som tidigare episoder av ryggsmärta, vilket arbete de hade, hälsa i övrigt och socioekonomisk status. De rapporterade även smärtans intensitet och i vilken utsträckning den hindrade dem i arbetet eller med sysslor i hemmet. Behandlingen följde vad författarna kallar för ”de senaste kliniska riktlinjerna”.
Uppföljningar genomfördes genom telefonintervjuer efter sex veckor, tre månader samt efter ett år. Efter sex veckor upplevde drygt hälften (54,9 %) att de inte hade någon funktionsnedsättning (disability) till följd av smärtan. Efter tre månader och ett år var andelen patienter utan funktionsnedsättning 73,3 procent respektive 83,3 procent. Bland patienter som uppgett att ryggsmärtan tvingat dem att arbeta mindre hade i storleksordningen hälften återgått till normalt arbete efter två veckor medan 83 procent uppgav att de arbetade fullt efter tre månader. Vad gäller andelen patienter som rapporterade att de var helt smärtfria så var denna betydligt lägre: 39,9 procent uppgav att de var smärtfria efter sex veckor medan 58,2 procent sade sig vara smärtfria efter tre månader. Efter ett år var 72,5 procent helt smärtfria – 27,5 procent besvärades alltså fortfarande av smärtan efter ett år.
Faktorer som hög ålder, hög smärtintensitet vid tiden då patienten sökte vård och lång duration av smärtan innan man sökte vård var korrelerade till sämre prognos. Lång frånvaro från arbetet eller känslor av depression var ytterligare två faktorer som påverkade prognosen negativt. Av alla studiedeltagare som arbetade innan smärtdebuten så tvingades 37,8 procent att dra ned på arbetet eller arbeta annorlunda på grund av smärtan, vilket illustrerar att ryggsmärta kan ha stora samhällsekonomiska konsekvenser. Författarna konstaterar sammantaget att lågt sittande ryggsmärta ofta kan bli långdragen och att det finns risk att den gängse uppfattningen att 90 procent av patienterna är smärtfria inom sex veckor är alltför optimistisk.

Studiens resultat ligger i linje med vad en dansk forskargrupp kommit fram till, nämligen att lågt sittande ryggsmärta ofta blir långvarig. Men bilden är inte entydig: i ett franskt material kom forskarna fram till att patienterna blir smärtfria betydligt snabbare än vad som angetts i såväl den aktuella studien som i den danska.

Läkartidningen bad ortopediprofessor Stefan Lohmander, Lunds universitet, kommentera den australiensiska studien. I ett e-postbrev skriver han:

”Studien är välgjord och läsvärd. Men det är klart att blandningen av patienter i en studie av denna typ påverkar utfallet, liksom vilka kriterier man använder för definition av 'fullt återställd', åter i arbete och liknande.”

BMJ 2008;337:a171