Nya, mer effektiva biologiska behandlingar har oftast ett högre pris än traditionell behandling. I ett sjukvårdssystem med begränsade resurser bör dock prioriteringsbeslut fattas på basis av både läkemedelseffekt och kostnadseffektivitet. Därför kräver Läkemedelsförmånsnämnden jämförande hälsoekonomiska analyser vid introduktionen av nya läkemedel.
I en analys nyligen publicerad i Multiple Sclerosis var natalizumab (Tysabri) mindre kostsamt och mer effektivt än beta-interferon och glatirameracetat för patienter motsvarande de som ingick i kliniska prövningar. Från ett samhällsperspektiv är Tysabri kostnadsbesparande beräknat över 20 år.
Det är första gången som registerdata används i en hälsoekonomisk utvärdering för multipel skleros. I det omfattande materialet ingick 512 patienter från Stockholmskohorten i svenska MS-registret, 942 patienter från den pivotala studien AFFIRM, 824 patienter från Ontarios naturalhistoriska databas samt 1 339 svenska MS-patienter från en nyligen utförd observationsstudie.
Det goda hälsoekonomiska resultatet förklaras av att kostnaden vid MS-sjukdom är starkt korrelerad med fysisk sjukdomsprogression. En hög EDSS-nivå (Expanded Disability Status Scale) innebär mycket höga samhällskostnader i form av sjukskrivning, förtidspension och personliga assistenter. De bakomliggande orsakerna till de goda resultaten återfinns i Tysabris förmåga att förhindra sjukdomsprogression samt åstadkomma en förbättrad livskvalitet för patienten.
Kobelt G, et al. Modeling the cost-effectiveness of a new treatment for MS (natalizumab) compared with current standard practice in Sweden. Mult Scler. 2008;14:679-90.
