Advantage-studien startade i mars 1999, innan Vioxx (rofecoxib) var godkänt vare sig i USA eller i Sverige. Studien var en 12-veckors multicenterstudie med drygt 5 500 artrospatienter vid 600 allmänmottagningar och vårdcentraler, 581 i USA och 19 i Sverige. Studien undersökte toleransen för rofecoxib och naproxen. Den publicerades 2003 just i Annals of Internal Medicine och visar att patienter som fick rofecoxib tålde behandlingen i något högre grad än patienter som fick naproxen.
Men resultatet verkar inte ha varit av något större intresse för Merck i USA. I stället visar interna dokument att det primära syftet med studien var att få opinionsledande allmänläkare att ta till sig Vioxx snabbare. Marknadsavdelningen planerade och lade upp studien samt samlade in och analyserade data. Företagets dåvarande forskningschef Edward Scolnick beskrev i ett internt mejl Advantage och liknande marknadsstudier som ”intellektuellt redundanta”. Detta framgår av en genomgång som publiceras i Annals of Internal Medicine i dag.
Genomgången är gjord av fyra amerikanska läkare som har haft tillgång till de interna dokumenten i samband med att de verkat som konsulter till advokater som företräder patienter som drabbats av biverkningar av Vioxx.
Ett exempel på graverande dokument är ett internt utskick från april 1999 där Advantage-studien nomineras till Mercks årliga marknadsföringspris. Där beskriver dåvarande marknadskommunikationschefen och vicechefen för den medicinska marknadsavdelningen hur syftet med Advantage var att skapa en studie för en nyckelgrupp av allmänläkare för att accelerera deras förskrivning av Vioxx. Detta eftersom det kliniska prövningsprogram som lagts upp för Vioxx primärt fokuserade på specialister. I brevet skriver de två cheferna ”Medan dessa [specialisterna, red:s anm] kommer att vara kritiska till en snabbt ökad förskrivning och till att propagera för Vioxx så är det allmänläkarna som står för den stora majoriteten (≈60 %) av recepten på artros- och smärtmarknaden” . Vidare berättar de att ”försäljningsstyrkan nominerade potentiella prövare” och att ”studiens resultat följs mycket noggrant”.
Men det är inte skillnaden i tolerans mellan Vioxx och naproxen de avser, utan något helt annat: ”En analys 6 månader efter lansering visar en signifikant högre förskrivning av Vioxx hos allmänläkare som var med i Advantage jämfört med en kontrollgrupp av Vioxxförskrivare”, skriver de.
Men att studien skulle vara förklädd marknadsföring avvisas i dag av Merck.
– Det är inte sant att studien saknar vetenskapligt värde, säger Jonathan Edelman, läkare och chef för Mercks globala centrum för vetenskapliga affärer på telefon från USA till Läkartidningen.
-–Det primära syftet med studien var vetenskapligt. Sedan fanns det självklart affärsmässiga skäl att köra studien också, men de var aldrig huvudsyftet.
Han säger också att försäljningsstyrkan visserligen rekommenderade prövarna, men att det var personal från den medicinska marknadsavdelningen som fattade de slutliga besluten om vilka som skulle få vara med som prövare.

De interna dokumenten anger på flera ställen att Advantage-studien helt och hållet planerades och genomfördes av marknadsavdelningen. Det finns, enligt artikelförfattarna, heller ingenting i de interna dokumenten som pekar på att Mercks forskningsavdelning på något sätt skulle varit inblandad i studien. Däremot finns ett internt mejl där Edward Scolnick beskriver det som ”bara korkat” att genomföra studien.
En anledning till hans upprördhet var att fler patienter i Vioxxgruppen hade drabbats av hjärtinfarkt eller plötslig hjärtdöd under studien än i naproxengruppen. Något som adderade fakta till de misstankar som redan fanns om att Vioxx ökade risken för hjärt–kärlbiverkningar.
Men att forskningsavdelningen inte var involverad är också felaktigt, menar Jonathan Edelman och kan visa dokument där Advantage-studien godkänns av flera personer från forskningsavdelningen, men det framgår inte hur mycket de i övrigt var inblandade.
Att genomföra utpräglade marknadsföringsstudier är något som sägs vara ett relativt vanligt förfarande bland läkemedelsbolagen. Men aldrig förut har ett läkemedelsbolags agerande kunnat dokumenteras på detta sätt.
Författarna till artikeln i Annals of Internal Medicine menar att marknadsföringsstudier som Advantage riskerar att skada relationen mellan läkemedelsindustrin, akademin, patienterna och samhället av flera skäl. Dels går det inte för patienterna att ge något verkligt informerat samtycke om det verkliga syftet med studien hemlighålls, dels riskerar kvaliteten på forskningen att sjunka när det är marknadsavdelningen som lägger upp studier och dels har en marknadsföringsstudie ett begränsat vetenskapligt värde. Advantage startade dessutom innan Vioxx var godkänt vilket, enligt författarna, innebär att patienterna utsattes för en risk för att Merck skulle uppnå sina marknadsföringsmål.

Men det är svårt att hitta någon i Sverige som upprörs över utpräglade marknadsföringsstudier. Enligt Läkemedelsverket är fenomenet välkänt.
– Vi ser många studier där man kan misstänka att det finns ett marknadsföringssyfte också, säger Tomas Salmonson, apotekare och vice ordförande i den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEAs Committee for medicinal products for human use (CHMP).
– Men så länge som den vetenskapliga frågeställningen som studien ska besvara framstår som rimlig och relevant har vi inget att invända mot studien, även om den kanske har dubbla syften, säger han.
Myndighetens uppgift är bara att bedöma vetenskapligheten i en studie, inte dess marknadsbetydelse.
– Men sedan kan jag ju tycka att det är stötande att företaget i det här fallet verkar ha ett väldigt litet intresse för den vetenskapliga frågeställningen och att de inte riktigt har respekterat patienterna som deltagit i studien, säger han.

Jan Håkansson, ordförande i SFAMs läkemedelsterapiråd, minns att en kollega på hans egen vårdcentral var med i studien.
– Man kunde ju redan då misstänka att syftet inte var så vetenskapligt utan att just få förskrivarna att bekanta sig med preparatet och börja förskriva det, säger han.
– Men den här studien är inte värre än någon annan. Det fanns ändå en något så när vettig frågeställning, så den var inte helt värdelös, säger han.
Han är heller inte förvånad över att läkemedelsföretagen har en så uttalad strategi för att välja ut vilka läkare som ska delta som prövare.
– De är angelägna om att hitta trendsättarna, och ur företagets synpunkt är det begripligt, säger han.

Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, LIF, tycker inte att kliniska studier med ett utpräglat marknadsföringssyfte är något konstigt. Snarare är det en vanlig arbetsmetod för läkemedelsföretagen. Han jämför uppståndelsen med den som väcktes efter två artiklar av samma författare tidigare i år och som visade hur industrin använder spökskrivare som författar stora delar av studierna.
– Jag tycker att det är bra att allt detta kommer fram. Reaktionerna visar att det finns en kombination av okunskap och naivitet kring hur vi jobbar. Nu kan man exponera, svart på vitt, hur branschen arbetar, och jag kan bara bekräfta att så här går det till, säger han.
– Jag tycker att det är olyckligt om folk inte förstår att vi är kommersiella företag. Vi ska tjäna pengar och då måste vi få igång en användning, säger han.
Så länge som det finns en vetenskaplig frågeställning som intresserar prövare och godkänns av myndigheter och etiska kommittéer är det försvarbart, menar han.
– Av det jag har sett hittills har jag ingenting att skämmas för. Det enda jag kan vara självkritisk till är att vi har varit väldigt dåliga på att förklara hur vi arbetar, säger han.

Läs även:
Svensk prövare känner sig inte lurad av Merck av Fredrik Hedlund
Andra länkar:
The ADVANTAGE Seeding Trial: A Review of Internal Documents, Studien i Annals of Internal Medicine
Öppet brev: Merck & Co besvarar påståenden i Annals of Internal Medicine om Vioxx-studie