Det berättade den pågående Patientsäkerhetsutredningens huvudsekreterare, Per-Anders Sunesson, för åhörarna på den fjärde nationella patientsäkerhetskonferensen i Älvsjö, onsdagen den 17 september.
Patientsäkerhetsutredningen vill ge vårdgivarna ett tydligare ansvar för patientsäkerhetsarbetet, bland annat genom ett nytt kapitel i LYHS, lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
– Vi har tittat mycket på hur arbetsmiljölagstiftningen är uppbyggd, sa Per-Anders Sunesson.
En motsvarande reglering för hälso- och sjukvården skulle innebära att vårdgivaren blir skyldig att göra riskanalyser och vidta förebyggande åtgärder.
En åhörare undrade hur utredningen definierar begreppet vårdgivare.
Per-Anders Sunesson påpekade att det redan är reglerat i lag. Det är en fysisk eller juridisk person som bedriver vård, till exempel ett bolag som har avtal med landstinget.
– Jag ser inget skäl att förändra detta.
Även om Patientsäkerhetsutredningen är inriktad på vårdgivare och händelser snarare än på disciplinpåföljder för enskilda individer, var Per-Anders Sunesson noga med att påpeka att det inte betyder att individer inte ska kunna hållas ansvariga.
Möjligen kommer HSANs nuvarande påföjder, varning och erinran, att tas bort. Det är något som diskuteras i utredningen.
Men utredningen tittar samtidigt på hur det hälso- och sjukvårdsrättsliga ansvarssystemet kan fokusera mer på de få yrkesutövare i vården som verkligen är riskindivider.
Utredningen kommer också att förtydliga på vilken grund man kan återkalla legitimation. Där ingår olika typer av brottslighet. Även brottslighet som inte är direkt knuten till yrkesverksamheten kan komma att bli skäl för att återkalla en legitimation.
– Det handlar om samhällets förtroende i bredare bemärkelse, sa Per-Anders Sunesson.
Vad utredningen med största sannolikhet inte kommer att föreslå är sekretess kring avvikelser i vården.
– Alla avråder från anonymitet, sa Per-Anders Sunesson.
Publicerad:
Läkartidningen 38/2008
Lakartidningen.se